Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Rättsmedicinsk undersökning av djur

Rättsmedicinsk undersökning innebär undersökning av djur eller djurdelar som ingår eller kan komma att ingå i en rättslig prövning.

Patologer i full färd med obduktion av grisar åt polisen i en rättsfallsutredning. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Hit hör ärenden som: 

  • brottsutredning
  • försäkringsärenden
  • fall aktuella för anmälan till veterinära ansvarsnämnden för djurens hälsa och sjukvård
  • tvister, exempelvis mellan säljare och köpare eller mellan veterinär och djurägare

Vid dessa ärenden tillkommer en rättsfallskostnad utöver obduktionspriset. Se prislistan, (sök på rättsfallstillägg).

Yttre besiktning

Undersökningsgången börjar med en yttre inspektion av djurkroppen med såväl skriftlig som fotografisk dokumentation av de normalavvikelser och sjukliga förändringar undersökande obducent noterar. Vid behov utförs även röntgen av djurkroppen. Under den fortsatta obduktionen dokumenteras och fotograferas viktiga fynd. Om det bedöms relevant sparas material för att möjliggöra utökadeundersökningar som exempelvis toxikologi, DNA-analys eller mikrobiologi. Resultatet av obduktionen och eventuella andra undersökningar sammanfattas i ett utförligt utlåtande där fynden redovisas och insändarens frågeställningar besvaras.

Anpassad undersökning

Fullständig obduktion utförs som regel alltid men undersökningsgången anpassas efter i remissen, angivna frågeställningar och ärendets art.
Ärendet skall inkomma med remiss från polismyndighet eller länsstyrelsen i de fall dessa är inkopplade.  

Misshandel

Vid misstanke om misshandel tittar patologen efter skador som inte kan ha uppkommit på naturlig väg. Vi tittar efter blåmärken och blödningar eller sårskador i hud och muskulatur samt förekomst av frakturer i skelettet eller skador på inre organ. En uppskattning av skadornas ålder genom att titta på läkningsprocessen utförs.

Vapen

Ibland ombeds patologen göra en bedömning av om något tillhygge använts och i så fall vilken typ (t.ex. skärande, stickande, krossande tillhygge). Vid skottskada undersöker man vilken väg kulan tagit genom kroppen för att på så sätt uppskatta på vilket sätt djuret är skjutet. Detta är framför allt aktuellt vid misstanke om jaktbrott.

Utmärgling

Om djurens skötsel och/eller utfodring varit undermålig kontrolleras hullet. Detta görs genom att bedöma fettansättning och muskelmassa. I de fall kroppen saknar synlig fettväv och fettdepåerna kring hjärtats kranskärl och i benens märghåla är omvandlade till en gelatinös vävnad, bedöms djuret som utmärglat. Djurets tandstatus kontrolleras eftersom tandproblem kan vara en vanlig orsak till utmärgling.  

Bakomliggande sjukdom

SVA undersöker också om det finns en sjukdom hos djuret som ger upphov till avmagring samt kontrollerar om djuret har mycket parasiter. Pälsens kondition bedöms avseende nedsmutsning och förekomst av tovor. Klornas/hovarnas/klövarnas längd och status kontrolleras. 

Dödstidpunkt

Det är svårt att uppskatta hur länge ett djur har varit dött, annat än mycket grovt. Det saknas tillförlitliga metoder för dödstidsbestämning på djur. Djuret har som regel alltid blivit flyttat från fyndplatsen innan kroppen undersöks av en patolog. För att göra en grov uppskattning tittar SVA på hur långt föruttnelseprocessen framskridit. Om det förekommer fluglarver på kroppen kan en betydligt mer tillförlitlig dödstidsbestämning göras med hjälp av rättsentomologen

Lidande

Andra vanliga frågeställningar är huruvida djuret lidit av sin sjukdom eller skador, hur länge djuret varit sjukt eller skadat eller hur länge djuret varit utsatt för vanvård.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls