Frågor och svar om ESBL - SVA
Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Frågor och svar om ESBL

Här finns myndigheternas gemensamma frågor och svar om ESBL (hos djur eller människa) – tarmbakterier med resistens mot cefalosporiner. Klicka på någon av länkarna Djur eller Människa.

Frågor och svar om ESBL och djur

1. Vad är ESBL?

ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”, och är enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bildar ESBL är resistenta (motståndskraftiga) mot dessa läkemedel. De gener som gör att bakterierna kan bilda ESBL kan i många fall överföras mellan olika bakterier vilket gör att resistensen sprids lättare.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

2. Hur länge har ESBL-bildande bakterier funnits hos djur?

ESBL-bildande bakterier har funnits hos djur åtminstone sedan slutet av 90-talet då den första vetenskapliga rapporten om detta kom. Första gången ESBL-bildande bakterier påvisades från djur i Sverige var 2007.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

3. Hur är läget när det gäller ESBL-bildande bakterier på livsmedel i Sverige?

Undersökningar av livsmedel i Sverige har visat att ESBL-bildande bakterier är vanliga på kycklingkött, såväl svenskt som utländskt. ESBL-bildande bakterier har också hittats på utländskt kött av nöt och gris men i mindre omfattning än på kyckling. Dessutom har ESBL-bildande bakterier hittats i enstaka prov från utländska bladgrönsaker och odlad fisk.

I ett fåtal fall var de ESBL-bildande bakterier som hittades i livsmedel av exakt samma slag som de som fanns hos sjuka och friska människor. De gener som gav ESBL-resistens i bakterierna i livsmedel var inte heller de som var vanligast bland bakterier hos sjuka och friska människor. Det betyder att bakterierna hos sjuka och friska människor oftast inte kan ha kommit från livsmedel i Sverige. Livsmedel på den svenska marknaden utgör alltså som mest en begränsad källa till förekomsten av ESBL-bildande bakterier inom sjukvården i Sverige idag.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket

4. Är alla djur mottagliga för ESBL-bildande bakterier?

Alla djur kan bära ESBL-bildande bakterier i tarmen. I Sverige har denna typ av bakterier hittats hos gris, hund, häst, katt, kyckling, värphöns och nötkreatur samt hos vilda djur som till exempel fiskmåsar. Såväl antalet fall av sjuka djur som förekomsten hos friska tamdjur är generellt sett låg. Undantaget är slaktkyckling där en stor andel av djuren bär på ESBL-bildande bakterier.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

5. Kan människor överföra ESBL-bildande bakterier till djur?

Ja, om djuren kommer i kontakt med tarmbakterier från människor kan ESBL-bildande bakterier överföras till djur. Förutom vid direktkontakt mellan människor och djur skulle det till exempel kunna ske om djuren kommer i direkt kontakt med förorenat vatten eller om de utfodras med foder som bevattnats med förorenat vatten.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Folkhälsomyndigheten

6. Hur har svenska slaktkycklingar fått ESBL-bildande bakterier?

Undersökningar har visat att de avelsdjur som tas in till Sverige bär med sig bakterierna som sedan spritts inom svensk kycklinguppfödning. De internationella företag som levererar avelsdjuren har uppmärksammats på detta av branschorganisationen Svensk Fågel i samråd med SVA. Som en följd av det har vissa rutiner förändrats. Exempelvis har de företag som levererar djur till Sverige ändrat sina rutiner kring antibiotikaanvändning på sina kläckerier. Förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos de avelsdjur som tas in till Sverige har minskat och arbete pågår för att minska förekomsten av sådana bakterier inom hela produktionen.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

7. Är det för att kycklingarna i Sverige har fått antibiotika som man hittar ESBL-bildande bakterier hos dem?

Nej, cefalosporiner, som bakterierna är resistenta mot, har inte använts till kyckling i Sverige. Andra antibiotika än cefalosporiner används när kycklingarna har sjukdomsproblem, men det händer sällan. Jämfört med många andra länder har vi generellt sett gott resistensläge i svensk djurhållning. Det beror på att vi sedan länge har ett bra förebyggande smittskyddsarbete och en återhållsam användning av antibiotika.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

8. Kan förekomsten av ESBL-bildande bakterier ha samband med användning av koccidiostatika till slaktkyckling?

Nej, det finns inget som tyder på ett sådant samband. Det är helt olika typer av substanser.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

9. Vad gör man för att få bort ESBL-bildande bakterier hos kyckling?

ESBL-bildande bakterier förekommer hos kyckling i många länder inom EU. I Sverige arbetar SVA, andra myndigheter och branschorganisationen Svensk Fågel för att klarlägga och bryta smittvägarna för att förhoppningsvis få bort sådana bakterier från svensk slaktkycklingproduktion. De internationella företag som levererar avelsdjur har av Svensk Fågel, i samråd med SVA, uppmärksammats på att djuren som säljs till Sverige bär på ESBL-bildande bakterier. Även dessa företag jobbar med att begränsa förekomsten av sådana bakterier hos kyckling, till exempel genom att ändra sina rutiner kring antibiotikaanvändning på sina kläckerier. Förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos de avelsdjur som tas in till Sverige har dessutom minskat och mer arbete pågår för att minska förekomsten av sådana bakterier inom hela produktionen.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

10. Vad behöver jag som arbetar i utrymmen där man håller djur tänka på?

Att ha en god handhygien och att inte stoppa något i munnen innan man tvättat och desinficerat händerna är alltid viktigt när man jobbar med djur. Det är också bra om man byter om innan man lämnar arbetsplatsen och särskilt tänker på att byta stövlar och skor.
Källa: Arbetsmiljöverket

11. Kan färskfoder till hundar och katter innehålla ESBL?

Ja, färskfoder med kyckling kan innehålla ESBL-bildande bakterier.
Om ditt djur behandlas med antibiotika bör det om möjligt inte äta färskfoder eller annat foder som inte värmebehandlats. Det gäller även en tid efter avslutad behandling. Det beror på att behandling med antibiotika gynnar resistenta bakterier. Det ökar även sannolikheten för att sådana bakterier kan finnas i stor mängd i djurets avföring, vilket i sin tur ökar risken för vidare spridning.

Myndigheterna rekommenderar alla djurägare att:
- Diska matskålen efter varje måltid då ditt djur fått färskfoder.
- Alltid vara noga med handtvätt i samband med kontakt med alla typer av foder.
- Tala med din veterinär om du har frågor om vad som är bäst för just din hund.
Källa: Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls