Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Laboratorienätverket SKRUV stärker samhällets arbete mot antibiotikaresistens och zoonoser

Antibiotikaresistens är ett växande problem i världen. Området är prioriterat såväl av den svenska regeringen som av internationella organ som FN och WHO. SVA och andra myndigheter driver flera projekt för att motverka ökningen av antibiotikaresistens.

Ett exempel är ett treårigt samverkansprojekt med målet att stärka samhällets förmåga till upptäckt och övervakning av antibiotikaresistens och zoonoser som drivs av Folkhälsomyndigheten tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). I uppdraget ingår att skapa bättre förutsättningar för samordning och kommunikation inom dessa områden. Projektet pågår till och med 2018 och finansieras genom så kallade beredskapsmedel, som används för att stärka Sveriges beredskap mot olika hot. Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som fattar beslut om hur dessa medel ska fördelas.

Folkhälsomyndighetens del av samverkansprojektet har getts namnet Ösa-projektet (Övervakning, Samordning, Antibiotikaresistens). Under 2016 fokuserade Folkhälsomyndigheten på att göra en inventering och kartläggning av de olika existerande övervakningssystemen för antibiotikaresistens och zoonoser. De tog också fram en beskrivning av och förslag hur samordning och kommunikation kan förbättras mellan berörda aktörer och relevanta nätverk. Under 2017 och 2108 prioriteras att bygga ut och förstärka två viktiga övervakningssystem: Svebar (Svensk bevakning av antibiotikaresistens) och Infektionsverktyget. Läs mer på Folkhälsomyndighetens webbplats om ÖSA-projektet.

SVA:s del handlar om samverkan genom bildandet av ett nätverk för veterinärmedicinska laboratorier som odlar och resistensbestämmer bakterier från sport- och sällskapsdjur. De laboratorier som deltar i nätverket ges förutsättningar till en ökad kompetens och jämnare analyskvalitet oavsett analysomfattning. Främst vänder sig SVA till biomedicinska analytiker, men intresserade veterinärer är välkomna att delta vid sidan av BMA för att bredda kompetensen. Kompetens och analyskvalitet är av värde både för enskilda djur och samhället i stort. Veterinärer får ett bättre underlag i det dagliga arbetet, djuren erbjuds en säkrare behandling och myndigheterna får ett bättre och säkrare underlag för upptäckt och övervakning av antibiotikaresistens och zoonoser. Med tanke på det växande problemet med antibiotikaresistens i världen gynnas vi alla av detta.

Efter en förfrågan till kända svenska veterinärmedicinska laboratorier samt större djursjukhus och kliniker som odlar och resistensbestämmer bakterier från sport- och sällskapsdjur bildades ett nätverk under 2016. Nätverket har getts namnet SKRUV (Samarbete, Kvalitet, Resistens, Utbyte, Veterinärmedicinska laboratorier). Vi välkomnar laboratorier som odlar och resistensbestämmer bakterier från sport- och sällskapsdjur att när som helst ansluta till nätverket. Se kontaktuppgifter längst ner.

Mål för nätverket

  • Ökad diagnostisk kompetens och analyskvalitet inom området antibiotikaresistens och zoonotiska bakterier.
  • Förbättrat och ökat informationsutbytet om dessa agens.
  • Stärkt samverkan och samordning mellan sektorer, myndigheter och organisationer.
  • Verka för att analysdata från labben på sikt ska kunna bidra till en säkrare övervakning av zoonotiska smittämnen och antibiotikaresistens.
  • Information om SKRUV och dess verksamhet kommuniceras löpande, exempelvis genom postrar och föredrag på konferenser, workshops etc och annonser i fackpress.

Exempel på aktiviteter inom nätverket

  • Årlig nätverksträff.
  • Årlig provningsjämförelse.
  • SVA kan besöka de laboratorier som så önskar och bidra med sin kunskap.
  • BMA kan även besöka SVA för kompetensutveckling.
  • Löpande nyhetsbrev med information om aktuella frågeställningar skickas ut till nätverket.
  • Löpande utvärdering av nätverkets mål och aktiviteter görs för att omvärdera, förbättra och/eller lägga till aktiviteter efter behov.

Utvärdering från de två första åren

  • Kompetens- och kvalitetssäkringsarbete har stöttats genom aktiviteter och samverkan inom nätverket. Deltagarna får hjälp och/eller kan hjälpa till med att utveckla och förbättra den veterinärmedicinska analysförmågan inom antibiotikaresistens och zoonoser
  • För att kunna jämföra resultat mellan laboratorier fanns en önskan om att harmonisera analysmetoder. Det visade sig dock svårt då metoderna varierar mellan labben. Fokus läggs därför på första punkten, det vill säga aktiviteter för att harmonisera nivån snarare än metoder.
  • De laboratoriebesök som SVA gjort har varit mycket givande för alla parter. Vi har lärt varandra och diskussioner har lett fram till lösningar. Vid behov har expertis utanför nätverket rådfrågats.
  • Provningsjämförelserna har tydliggjort vad som fungerar och vad som inte fungerar. Provningsjämförelsen har möjliggjort riktat kompetens- och kvalitetsarbete och gett stöd åt utvecklande diskussioner.
  • ”Inkluderande och informellt” har blivit ledord för SKRUV. Det främjar kunskapsutbyte och avdramatiserar myndighetskontakter.
  • Aktivt deltagande av laboratorierna är och kommer att vara viktigt eftersom vad som ska diskuteras och/eller vad som ska vara föremål för kompetenshöjande åtgärder till stor del är behovsstyrt. Deltagande laboratorier kan också bidra med kunskap åt varandra. 

Efter att MSB-projektet avslutats 2018 övergår laboratorienätverket i förvaltningsfas och drivs av deltagarna tillsammans. 

Vill du veta mer? Kontakta gärna projektledare Karin Bergström.
E-post karin.bergstrom@sva.se.
Telefon 018-67 40 00.

Information om nätverket finns på www.sva.se/antibiotika Laboratorienätverket SKRUV.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls