Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Laboratorienätverk som stärker samhällets arbete mot antibiotikaresistens och zoonoser

Antibiotikaresistens är ett växande problem i världen. Området är prioriterat såväl av den svenska regeringen som av internationella organ som FN och WHO. SVA och andra myndigheter driver flera projekt för att motverka ökningen av antibiotikaresistens.

Ett exempel är ett treårigt samverkansprojekt med målet att stärka samhällets förmåga till upptäckt och övervakning av antibiotikaresistens och zoonoser som drivs av Folkhälsomyndigheten tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). I uppdraget ingår att skapa bättre förutsättningar för samordning och kommunikation inom dessa områden. Projektet pågår till och med 2018 och finansieras genom så kallade beredskapsmedel, som används för att stärka Sveriges beredskap mot olika hot. Det är Myndigheten för beredskap och samhällsskydd (MSB) som fattar beslut om hur dessa medel ska fördelas.

Folkhälsomyndighetens del av samverkansprojektet har getts namnet Ösa-projektet (Övervakning, Samordning, Antibiotikaresistens). Under 2016 fokuserade myndigheten på att göra en inventering och kartläggning av de olika existerande övervakningssystemen för antibiotikaresistens och zoonoser och att ta fram en beskrivning och förbättringsförslag av hur samordning och kommunikation kan förbättras mellan berörda aktörer och relevanta nätverk. I år och nästa år prioriterar projektet att bygga ut och förstärka två viktiga övervakningssystem: Svebar (Svensk bevakning av antibiotikaresistens) och infektionsverktyget. Läs mer på Folkhälsomyndighetens webbplats om ÖSA-projektet.

SVA:s del handlar om samverkan genom ett nätverk för privata veterinärmedicinska laboratorier som odlar och resistensbestämmer bakterier från sport- och sällskapsdjur. Genom att delta i nätverket ges förutsättningar till en ökad och jämnare kompetens och analyskvalitet hos laboratorierna oavsett analysomfattning. Främst vänder sig SVA till biomedicinska analytiker på labben, men intresserade veterinärer kan delta vid sidan av BMA för att bredda kompetensen inom området. Ökad kompetens och analyskvalitet är av värde både för enskilda djur och samhället i stort. Veterinärer får ett bättre underlag för det dagliga arbetet, djuren erbjuds en säkrare behandling och myndigheterna får ett bättre och säkrare underlag för upptäckt och övervakning av antibiotikaresistens och zoonoser. Detta gynnar oss alla med tanke på det växande problemet med antibiotikaresistens i världen.

Efter en förfrågan till kända svenska veterinärmedicinska laboratorier samt större djursjukhus och kliniker som odlar och resistensbestämmer bakterier från sport- och sällskapsdjur bildades ett nätverk med 13 laboratorier under 2016. Under våren 2017 har ytterligare ett laboratorium anslutit. Det är möjligt för alla labb som odlar och resistensbestämmer bakterier från sport- och sällskapsdjur att när som helst ansluta till nätverket. Se kontaktuppgifter.

Delmål för nätverket

  • Öka diagnostisk kompetens och analyskvalitet inom området antibiotikaresistens och zoonotiska bakterier.
  • Förbättra och öka informationsutbytet om dessa agens.
  • Stärka samverkan och samordning mellan sektorer, myndigheter och organisationer.
  • Eftersom övervakningen idag är passiv och därför inte heltäckande för nämnda djurslag, vill SVA undersöka om analysdata från labben kan bidra till en säkrare övervakning av zoonotiska smittämnen och antibiotikaresistens.
  • Laboratorienätverket ges en plats på SVA:s externa webbsida där information samlas. Rubrik  "Laboratorienätverk". www.sva.se/antibiotika

Exempel på aktiviteter inom nätverket

  • Årlig nätverksträff.
  • Årlig provningsjämförelse.
  • Projektledarna på SVA besöker de laboratorier som så önskar.
  • Löpande nyhetsbrev med information om aktuella frågeställningar skickas ut till nätverket.
  • Löpande utvärdering av nätverket, dess mål och aktiviteter för att omvärdera, förbättra och/eller lägga till aktiviteter efter behov.

Utvärdering från det första projektåret 2016 visar på förbättringspotential

  • Kompetens- och kvalitetssäkringsarbete har gått framåt genom aktiviteter och samverkan inom nätverket. Ambitionen är att deltagarna ska kunna få hjälp och/eller kunna hjälpa till med att generellt utveckla och förbättra den veterinärmedicinska analysförmågan inom det område som avses för nätverket.
  • För att lättare kunna jämföra resultat mellan laboratorier fanns en önskan om att harmonisera metoder. Det har dock visat sig svårt då analysmetoderna varierar mellan labben. Fokus (i likhet med den första punkten) ligger därför på kompetenshöjande och kvalitetssäkringsaktiviteter för att harmonisera nivån snarare än metoderna.
  • De fem laboratoriebesök som gjorts hittills har varit mycket givande för alla parter. Vi lär varandra och diskussioner leder fram till lösningar. Vid behov söks expertis utanför nätverket för att nå kvalitetsförbättringar och/eller förbättra kompetensen. Vissa förbättringsförslag måste ses långsiktigt och kan också behöva lyftas upp på ledningsnivå.
  • Provningsjämförelsen fungerade bra och tydliggjorde fungerande och mindre fungerande saker, vilket bidrog till diskussioner samt möjliggjorde riktat kompetens- och kvalitetsarbete.
  • ”Inkluderande och informellt” har blivit ledord som främjar kunskapsutbyte och avdramatiserar myndighetskontakter. Deltagarna bidrar med kunskap och vi hjälper varandra.
  • Det är osäkert om alla laboratorier som odlar och resistensbestämmer bakterier från sport- och sällskapsdjur har lokaliserats. De som inte känt till nätverket tidigare är välkomna att ansluta.

Efter att själva MSB-projektet avslutats 2018 övergår laboratorienätverket i förvaltningsfas och drivs av deltagarna tillsammans. 

För nyfikna som undrar mer kontakta gärna projektledare Karin Bergström, e-post karin.bergstrom@sva.se eller telefon 018-67 40 00.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls