Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Spring viraemia of carp (SVC)/Vårviremi hos fisk

Viruset har i andra länder visat sig kunna smitta olika karpfiskarter. Därför skulle sjukdomen kunna få stora konsekvenser om den kom ut i ett svenskt vattenområde.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Ja
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

SVC

Karp med symtom på Vårviremi. Foto: SVA

Sjukdomen förekommer i Asien och flera europeiska länder som Polen. Norden anses fritt från sjukdomen.

Symtom

Sjuk fisk är ofta mörkfärgad, har utstående ögon och en långsam andning. Fisken simmar slött med sporadiska hyperaktiva perioder. Vanliga fynd är också bleka gälar, en utspänd buk på grund av vätska i bukhålan samt små blödningar i hud och gälar. Öppnar man fisken hittar man blödningar i inre organ inklusive muskulatur, simblåsa och hjärna. Ibland ser man också vita härdar i lever och njure på grund av celldöd. 

Smittämne

Vårviremi hos karp orsakas av rhabdovirus.

Smittvägar

Sjukdomsutbrott sker ofta under vårperioden då vattentemperaturen ligger mellan 10-17°C. Kräftdjur och iglar kan fungera som vektorer och överföra viruset till nya fiskar. Fåglar som äter fisk, till exempel häger, har visat sig kunna överföra virus kortare distanser.

Diagnos

Diagnos ställs genom virusodling. Vävnadsprover från max fem fiskar kan poolas till en analys. Från synbart friska fiskar tas bitar av njure, mjälte, hjärna samt gäle. Från fiskar med symtom tas lever, njure, mjälte och hjärna. 

Om du misstänker sjukdomen

Misstänker man förekomst av denna sjukdom ska länsveterinär och Jordbruksverket omedelbart informeras. Prover skickas till SVA:s fisksektion. Skriv vilken sjukdom du misstänker och informera laboratoriet i förväg om att prov kommer. Observera smittrisken, all utrustning som varit i kontakt med fisken eller fiskodlingen ska saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling får utföras samma dag. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls