Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Swine Vesicular Disease (SVD)

Swine Vesicular Disease (SVD) är en virussjukdom som drabbar grisar. Den saknar svenskt namn. SVD kan kliniskt inte särskiljas från mul- och klövsjuka, varför den betraktas som mycket allvarlig. Misstänkta fall ska hanteras som mul- och klövsjuka. 

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Ja
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst 

Sjukdomen påvisades för första gången i Italien 1966, och utbrott har därefter rapporterats från flera europeiska länder samt Hongkong och Japan. Italien har haft återkommande utbrott under 2000-talet och utöver Italien har bara Portugal haft ett utbrott under senare år.

Symtom 

SVD kan kliniskt inte särskiljas från mul- och klövsjuka, men symtombilden kan dock vara mycket mild och nästan omärkbar. Drabbade grisar kan få nedsatt allmäntillstånd och försämrad aptit, liksom feber i ett par dagar. Symtom som kan ses vid SVD är främst blåsor i klövranden på klövar och lättklövar samt ibland på trynet. Mer sällan ses blåsor i munnen och på spenar. Varierande grad av hälta kan vara det första man ser i en besättning, men mjukt underlag kan dölja hältan. Ofta är smittspridningen inom besättningen relativt långsam. 

Smittämne

SVD orsakas av ett picornavirus.

Smittvägar 

Infektionen kan spridas till nya områden genom handel med smittade djur, via kontaminerade transportbilar, redskap eller genom utfodring med okokt matavfall. Viruset är mycket motståndskraftigt och kan till exempel överleva mycket långa perioder i kylda och frysta slaktkroppar, liksom i olika fläskköttsprodukter. Smittan kan troligen även spridas med sperma.

Diagnos

Laboratoriediagnostik är nödvändig för att skilja SVD från mul- och klövsjuka och proverna ska hanteras som misstänkta mul- och klövsjukeprover. Viruset kan påvisas med metoder som detekterar virusantigen eller virusarvsmassa och genom odling.

Om man misstänker sjukdomen

SVD lyder under epizootilagen. Om man misstänker att grisar drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Man måste se till att grisar inte utsätts för direkt eller indirekt kontakt med smittade djur. Grisar från den drabbade besättningen får absolut inte flyttas därifrån. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar. 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls