Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Scrapie - klassisk och atypisk (Nor98)

Klassisk scrapie är en smittsam och dödlig prionsjukdom som drabbar får och get. Sjukdomen har varit känd i mer än 250 år. Det finns också atypisk scrapie (även kallad Nor98 på grund av att den upptäcktes första gången i Norge 1998) som troligen är uppkommer spontant och inte är direkt smittsam inom en flock. Det finns flera olika prionsjukdomar, eller transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE), hos olika djurslag och även om det finns likheter mellan dem finns det också skillnader vad gäller uppkomst och spridningsvägar. Genom forskning förstår vi mer och mer om dessa sjukdomar, men det finns fortfarande mycket som inte är helt klarlagt.

+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Klassisk scrapie förekommer i stora delar av världen och sjukdomen har vid ett tillfälle, 1986, påvisats i Sverige då två tackor i en finullsbesättning visade sig vara infekterade. Sverige har efter många års omfattande övervakning utan att påvisa några positiva fall 2016 erhållit status ”försumbar risk”, vilket betyder att det bedöms som att klassisk scrapie troligen inte finns i landet. För att bibehålla denna status krävs fortsatt övervakning och fortsatta restriktioner i samband med import för att minska risken att få in infekterade djur.

Fall av atypisk scrapie har konstaterats i de flesta europeiska länder och i flera länder utanför Europa. Sverige har haft ett flertal fall de senaste åren.

I jämförande studier i Europa har man sett att förekomsten av atypisk scrapie i fårpopulationen ligger på en jämn låg nivå i olika länder och det mesta tyder på att atypisk scrapie är spontant uppkommen hos äldre djur.

Symtom

För klassisk scrapie kan inkubationstiden vara mellan ett till fem år, eventuellt ännu längre. Medelåldern hos insjuknade djur är tre till fyra år. Utveckling av sjukdom är ärftligt betingad och känsliga djur utvecklar symtom snabbare. Symtom som ses vid scrapie är symtom från centrala nervsystemet. Dessutom kan djuren ha kraftig klåda och håravfall som ofta är symmetriskt. Djuren kan få förändrat beteende, bli vingliga, få nedsatt allmänkondition, gnissla tänder, överreagera på ljud och beröring. Döden inträffar två veckor till sex månader efter insjuknandet.

Vid Nor98 ses främst rörelsestörningar och djuren är i regel äldre än djur med klassisk scrapie.

Smittämne

Vad man vet idag är smittämnet ett mycket motståndskraftigt infektiöst protein (prion). Smittämnet startar en omvandling av djurets egna prion-proteiner till en sjuklig form med en annan tredimensionell struktur som är svårare att bryta ned. De förändrade prionerna ansamlas i vävnaden och orsakar skador i hjärnan. De förändrade prionerna är exceptionellt motståndskraftiga mot nedbrytning. De tål höga temperaturer, många desinfektionsmedel och kan vara fortsatt infektiösa efter flera år i miljön.

Vad gäller atypiskt scrapie tyder mycket på att det uppkommer spontant, dvs att den tredimensionella strukturen av kroppens egna proteiner börjar ändra sig utan att de varit i kontakt med infektiösa prioner från andra djur.

Smittvägar

Smittvägarna för klassisk scrapie är ännu inte helt klarlagda och djurens genetik påverkar hur mottagliga de är för sjukdomen. Fostervatten och moderkaka innehåller stora mängder smittämne och smitta kan överföras från tacka till lamm. Smittan kan överföras mellan djur och från nedsmittade fårhus och beten. Smittan kan  finnas kvar i miljön under många år.

Det finns idag inga bevis för att atypisk scrapie är smittsam inom en flock, men det kan inte heller uteslutas att den skulle kunna vara låggradigt smittsam. Mycket tyder på att atypisk scrapie kan vara en spontant uppträdande och/eller åldersrelaterad sjukdom hos små idisslare. Experimentellt kan man dock överföra den från djur till djur och förändringarna liknar då ibland mer de som kan ses vid klassisk scrapie. Sambanden är inte helt klarlagda och forskning pågår.

Diagnos

Provtagning sker genom att hjärnvävnad från döda djur undersöks. Det går även att ta biopsier från t.ex. tonsiller, men det görs mest i forskningssammanhang. Analys kan ske genom mikroskopiska undersökning och med särskild infärgning som påvisar ansamlingar av prioner i vävnaden. Inom övervakningen används så kallade snabbtester, vilka kan ibland ge falskt positiva resultat. Därför måste positiva tester alltid följas upp med konfirmerande undersökningar.

Övervakning

Sedan 2002 ingår får och getter i TSE-övervakningen inom EU. Övervakningen fokuseras idag på självdöda eller avlivade djur. Syftet med övervakningen är att övervaka scrapiesituationen och inledningsvis ville man även undersöka om BSE förekom hos får och getter i EU. Mer information om lagstiftningen kring sjukdomen finns på Jordbruksverkets webbpIats.

Om man misstänker sjukdomen

Klassisk scrapie och atypisk scrapie lyder under epizootilagen. Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att inga djur får förflyttas till eller från besättningen. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls