Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Tuberkulos

Tuberkulos är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av granulombildning i lymfknutor och inre organ. Tuberkulos orsakas av mykobakterier. Flertalet däggdjur, inklusive människa, är mottagliga för sjukdomen.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Ja
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Tuberkulos förekommer i hela världen. Bovin tuberkulos hos nötkreatur är ett växande problem i många länder, både inom och utanför EU. Inom EU pågår kontrollprogram i många drabbade länder. Det senaste fallet hos nöt i Sverige påvisades 1978 och livsmedelsproducerande tamdjur är idag fria från tuberkulos. De övriga nordiska länderna har ett liknande läge. Dock har bovin tuberkulos påvisats hos hägnad hjort i både Sverige och Danmark på 1990-talet. Åtgärder har vidtagits och svenska hjorthägn är i dag fria från sjukdomen. Under början av 2000-talet, senast 2006, har human tuberkulos påvisats hos svenska djurparkselefanter och giraffer.

Symtom

Vid långt framskriden sjukdom ses avmagring och nedsatt allmäntillstånd. Infektionen ger upphov till bölder och granulom som främst sitter i lymfknutor. Om smittan skett via inandning ses gradvis insättande symtom från luftvägarna med hosta och ansträngd andning. Lokalisering till mag-tarmkanalen kan ge tryck på inre organ med varierande symtom, exempelvis svullen buk. Hos vissa djurarter svullnar svalglymfknutorna så att de syns utifrån och vid bölder i juvret kan dessa kännas utanpå. Eftersom symtomen är så diffusa och inkubationstiden är lång, ibland flera år, upptäcks tuberkulos hos djur vanligen inte förrän djuret slaktats eller dött och obducerats. Man kan då se varierande grad av bölder i lymfknutor och organ. Information om symtom hos människor finns hos Folkhälsomyndigheten.

Smittämne

Tuberkulos orsakas av mykobakterier, huvudsakligen Mycobacterium bovis (så kallad. bovin tuberkulos) och Mycobacterium tuberculosis (så kallad human tuberkulos). Tuberkulos är en zoonos och kan således smitta mellan djur och människor.

Smittvägar 

Djur som smittas får i sig bakterierna via inandningsluften eller via munnen. Smittämnet kan finnas i upphostningar, snor, saliv, mjölk och avföring från infekterade djur, vilket kan förorsaka luftspridning genom att mikroskopiskt små droppar "skvätter", men också förorena vattenkoppar, fodertråg, betesmark med mera med smittämne.

Tuberkulosbakterierna kan överleva länge (år) i miljön och är svåra att avdöda med desinfektionsmedel. Kokning, stekning eller pastörisering avdödar dock smittämnet.

För att förhindra smitta från djur till människa finns en statlig kontroll (köttbesiktning) vid slakt av alla nötkreatur och andra djurslag som till exempel hägnad hjort. Dessutom pastöriseras all mjölk. Kontroll sker också vid import av nötkreatur och andra djur.

Diagnos

För att säkerställa diagnosen vid tuberkulos utförs bakteriologisk diagnostik (mikroskopi, PCR och odling). Odling är känsligast, men odlingssvar tar upp till tolv veckor.

Om man misstänker sjukdomen

Tuberkulos lyder under epizootilagen. Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att hålla det misstänkta djuret isolerat från andra djur (ta in det om det är ute på bete). Man får absolut inte förflytta djur som kan ha smittats till något annat djurstall. Människor som misstänks ha smittats av tuberkulos bör kontakta läkare. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.

Vid utredning av fall av tuberkulos hos människa ses inte utredning av husdjur som en prioriterad fråga. Med andra ord, om den primära smittan är hos en människa så är det i normalfallet inte påkallat att undersöka eventuella husdjur.

Om den primära smittan är hos ett djur (livsmedelsproducerande djur, vårdhundar, sällskapsdjur, exotiska idisslare m.fl.) ska det humana smittskyddet däremot alltid informeras och beslutas då i sin tur om utredning av människor.

 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls