Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Viral hemorrhagisk septikemi (VHS)

Viral hemorrhagisk septikemi (VHS) förekommer över hela världen. Sjukdomen delas in i två former. En klassisk form som drabbar regnbåge i sötvatten och en marin form som kan ge sjukdom på marina arter, t.ex. sill (den marina formen kan i undantagsfall smitta regnbåge).

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Ja
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Sverige, Island, Finland och Norge anses än så länge fria från den klassiska formen men den marina formen har påvisats vid svensk och finsk kust. Den klassiska formen av sjukdomen förekommer i fiskodlingar i Tyskland, Frankrike med flera europeiska länder.

Symtom

Symptomen hos fiskar som har akut VHS är mörk hud, utstående ögon, apati och onormalt spiralformigt simsätt. Runt ögonen, på huden, i bukväggens hinnor, i muskulaturen och de inre organen förekommer ofta rikligt med blödningar. Av blödningarna blir fisken anemisk.

Smittämne

VHS orsakas av rhabdovirus.

Smittvägar

Viruset överförs inte från föräldradjur till avkomma men smittar lätt mellan fiskar. Rom som inte tvättats med desinficerande preparat kan sprida smittan.

Diagnos

För att diagnostisera sjukdomen tas virusprov från njure, mjälte och hjärna eller hjärta.

Om du misstänker sjukdomen

Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket omedelbart informeras. Prover skickas till SVA, sektionen för fisk. Skriv vilken sjukdom du misstänker och informera laboratoriet i förväg om att prov är på väg. Observera smittrisken. All utrustning som varit i kontakt med fisken eller fiskodlingen ska saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling får utföras samma dag. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls