Ornithobacterium rhinotracheale (ORT) hos fjäderfä
Andra sjukdomsnamn: ORT
Infektion med bakterien Ornithobacterium rhinotracheale (ORT) kan orsaka luftvägsinfektion, ökad dödlighet och nedsatt tillväxt hos tamhöns och kalkon. Omgivningsfaktorer kan påverka sjukdomens förlopp.
Vid sjukdomsproblem eller dödsfall i en fjäderfäflock är det viktigt att en lokal veterinär snabbt kontaktas, särskilt om flera fåglar drabbas samtidigt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst hos fjäderfä
Ornithobacterium rhinotracheale (ORT) är en bakterie som är mest känd för att orsaka sjukdom hos tamhöns och kalkon. Bakterien har också isolerats från flera andra arter såsom gås, anka, fasan, rapphöna, vaktel, pärlhöna, struts, duva, mås, falk och råka.
ORT förekommer bland fjäderfän i Sverige, men utbredningen är okänd.
Sjukdomssymtom
Vid infektion med enbart ORT kan symtomen vara mycket milda. Sjukdomens allvarlighetsgrad ökar vid samtidig infektion med andra bakterier eller virus eller vid stress och brister i miljön (exempelvis otillräcklig ventilation). Typiska symtom vid ORT-infektion är relativt milda förkylningssymtom, lindrigt ökad dödlighet och nedsatt tillväxt hos slaktfåglar respektive sänkt äggproduktion hos värpande djur. Äggkvaliteten kan också försämras men fertilitet och kläckbarhet påverkas inte. Ibland kan dödligheten hos slaktkyckling och kalkon bli hög (upp till 50 %). Hos slaktkycklingar kan infektionen, trots lindriga kliniska symtom, orsaka omfattande kassationer vid slakt.
ORT kan även orsaka infektioner i andra delar av kroppen, exempelvis i leder, hjärtsäck och hjärna. Symtomen beror i dessa fall på vilken del av kroppen som drabbas. Exempelvis kan ledinfektioner orsaka hälta och infektion i hjärnan orsaka neurologiska symptom.
Smittkällor och smittspridning
Bakterien kan överleva flera veckor i miljön, framförallt vid låga temperaturer. ORT kan överföras både horisontellt genom direkt och indirekt kontakt och vertikalt från föräldrar till avkomman via ägg.
Provtagning och diagnostik
Vid obduktion ses framförallt luftsäcks- och lunginflammation. Diagnosen kräver att bakterien påvisas med PCR eller isoleras från vävnadsprov eller svabbar.
Bakterien kan vara svår att påvisa genom rutinmässig odling på vanliga odlingsmedier då den växer långsamt med mycket små kolonier som lätt döljs av andra mer snabbväxande bakterier. Därför behövs en specifik frågeställning vid misstanke om ORT.
Serologiska undersökningsmetoder (med vilka man undersöker om det finns antikroppar mot bakterien i blod) har också utvecklats. Dessa kan användas som ett hjälpmedel i diagnostiken och för övervakning av flockar.
Åtgärder och rekommendationer
ORT kan etableras permanent, särskilt på gårdar med flockar i olika åldrar. Strikta hygienbarriärer kombinerat med noggrann rengöring och desinfektion mellan flockar är därför viktig. Antibiotikabehandling rekommenderas normalt ej på grund av bakteriens förmåga att snabbt utveckla resistens.