Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Koccidier och koccidios (del 1) hos fjäderfä

Koccidier är encelliga mikroskopiska tarmparasiter som kan orsaka sjukdomen koccidios hos fjäderfän. Sjukdomen koccidios är en av de viktigaste fjäderfäsjukdomarna och den förekommer både i kommersiella fjäderfäbesättningar och i hobbyflockar. Koccidier har en komplicerad livscykel och är motståndskraftiga i miljön.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Del 1: definitioner, livscykel och immunitet

Vad är koccidier och koccidios?

Bild 1. Mikroskopisk bild på koccidier (oocystor) från tarmen hos en kyckling.  Oocystan till vänster är sporulerad (infektionsduglig), den till höger är osporulerad. Foto: SVA

Koccidier är encelliga mikroskopiska parasiter (protozoer) (bild 1) som förökar sig i värddjurets celler i tarmslemhinnan. Det finns också koccidier som angriper andra organ än tarmen. Koccidier hos fjäderfän är artspecifika, det vill säga de smittar inte mellan olika djurarter. Däremot kan fjäderfän samtidigt infekteras av flera olika koccidiearter.
Smitta med koccidier kan resultera i sjukdomen koccidios. När koccidierna förökar sig i tarmslemhinnan uppstår vävnadsskador av varierande grad beroende på hur allvarligt angreppet är och vilken koccidieart som infekterad fåglarna.

Parasitens livscykel

Koccidiernas livscykel är komplicerad. Kycklingar smittas när de sväljer sporulerade oocystor som utgör parasitens infektionsdugliga stadium (bild 1). Väl nere i tarmen invaderar parasiterna slemhinneceller i olika delar av tarmen beroende på koccidieart. Koccidierna förökar sig sedan genom en serie celldelningar och slutligen genom en sexuell förökningsfas. Det tar mellan fyra och sju dagar från det att fågeln fått i sig sporulerade oocystor tills dess att nya oocystor kommer utskiljs med träcken.

För att kunna infektera nya fåglar måste oocystorna som kommer ut med träcken först sporulera. De genomgår då en utvecklingsfas i den omgivande miljön utanför fågelns kropp. Detta sker snabbt under gynnsamma förhållanden, det vill säga när det är varmt och fuktigt. Vid till exempel 25-30°C under närvaro av syre och fukt sporulerar oocystorna redan inom ett till tre dygn.

Koccidier är tåliga i omgivningen

Oocystorna är mycket tåliga i den yttre miljön och kan överleva i månader till år. De påverkas inte nämnvärt av de vanligaste desinfektionsmedlen som används i djurutrymmen. Uttorkning, frysning och uppvärmning (över 56°C) medför däremot sämre överlevnad. 

Immunitet

Nykläckta kycklingar är fria från koccidier, men de kommer som regel i kontakt med parasiten redan under sina första levnadsveckor eftersom koccidier finns nästan överallt där man håller höns. Kycklingarna utvecklar naturlig motståndskraft (immunitet) under sin uppväxt mot de olika koccidiearter som finns i deras närmiljö.

Immunitet mot en koccidieart ger emellertid inte något skydd mot de andra arterna, så en fågel måste träffa på och utveckla immunitet mot varje koccidieart för sig. Immuniteten utvecklas successivt under uppväxten genom att fåglarna infekteras av ett litet antal koccidier upprepade gånger. Immuniteten är oftast livslång eftersom djuren regelbundet träffar på koccidier i sin miljö som stimulerar immunförsvaret. I en miljö som är fri från koccidier kommer immunitet inte att utvecklas.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls