Röda hönskvalster hos fjäderfä
Röda hönskvalster orsakar klåda, irritation och störd sömn hos angripna fåglar, och om antalet kvalster blir högt kan fåglarna få blodbrist, äggproduktionen kan sjunka och dödsfall förekommer. I Sverige är det röda hönskvalstret en vanlig parasit bland framförallt värphöns och hobbyfjäderfä. Andra fågelarter och även däggdjur, inklusive människor, kan också angripas av röda hönskvalster.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Art
Dermanyssus gallinae. Andra namn: blodsugande hönskvalster, poultry red mite (England), chicken mite (USA)
Värddjur
Tamhöns och andra fjäderfän och vilda fåglar utgör värddjur för röda hönskvalster. Däggdjur, inklusive människor, kan angripas tillfälligt.
Förekomst
Det röda hönskvalstret är en vanlig parasit i svenska fjäderfäbesättningar. Den påträffas framförallt bland värphöns och hobbyfjäderfän. Bland värphöns förekommer parasiten i alla produktionsformer. Arten kan påträffas i hela landet.
Kvalsterangrepp förekommer under alla årstider, men blir ofta mest besvärliga under sensommar och höst eftersom parasitens fortplantning gynnas av värme och fukt.
Utseende
Parasiten varierar i färg från grå till röd och den är upp till en millimeter stor (bild 1).
Var och hur hittar man röda hönskvalster?
Röda hönskvalster finns bara tillfälligt i fåglarnas fjäderdräkt för att inta ett blodmål. Detta sker lättast under natten när fåglarna sitter stilla och vilar/sover, men även ruvande höns kan angripas svårt oavsett tid på dygnet. Under övriga delar av dygnet vistas röda hönskvalster huvudsakligen i hönshuset, till exempel under sittpinnar, i värpreden, springor och vrår. Ibland upptäcks röda hönskvalster genom att små röda prickar syns på äggskalen. Prickarna uppstår genom att ägget rullat över blodfyllda kvalster på inredningen.
Ett sätt att kontrollera om det finns röda hönskvalster i ett hönshus är att stryka med fuktigt hushållspapper på misstänkta ställen, till exempel under sittpinnarna,. Om pappret färgas brunrött av levrat blod kan man misstänka att det finns röda hönskvalster i hönshuset. Vid kraftiga angrepp kan man ibland se ansamlingar med kvalster med blotta ögat på inredningen.
Ett annat sätt att hitta kvalster är att sätta upp så kallade kvalsterfällor (bitar av wellpapp, bild 2) på inredningen i hönshuset, gärna där hönsen inte kommer åt fällorna. Efter ett par dygn lägger man fällorna i en plastpåse i frysen under minst ett dygn så att kvalstren dör. Sedan kan fällorna vittjas och kvalster påvisas i kanalerna i wellpappen.
Livscykel
Det vuxna honkvalstret lägger ägg i hönshuset efter ett blodmål. Från äggen kläcks larver som utvecklas till nymfer, vilka i sin tur blir vuxna könsmogna kvalster. Hela livscykeln tar en vecka eller mer. Utvecklingen gynnas av värme och fukt.
Smittvägar
Röda hönskvalster följer lätt med sina värddjur vid inköp men kan också spridas indirekt med utrustning och engångsmaterial. Röda hönskvalster kan även spridas av vilda fåglar, till exempel via fågelbon på utsidan av hönshuset, med denna smittväg är sannolikt inte lika vanlig som spridning med fjäderfän.
Inverkan på värddjuret
Röda hönskvalster är en besvärlig parasit i fjäderfäflockar. Kvalsterangrepp leder till klåda, irritation, störd sömn och vila hos fåglarna. Ruvlusten kan minska om de blir angripna i redet.
Vid kraftiga angrepp kan fåglarna drabbas av blodbrist och minskad äggproduktionen. Dödsfall förekommer, särskilt under sensommar och tidig höst. Fåglarna kan dö av akut cirkulationssvikt till följd av blodbrist om de angrips av ett stort antal kvalster. Massförekomst av röda hönskvalster kan leda till plötsliga ”utbrott” av dödsfall i en fjäderfäflock.
Röda hönskvalster kan sannolikt sprida olika mikroorganismer som till exempel salmonella-bakterier, poxvirus och rödsjukebakterier (Erysipelothrix rhusiopathiae).
Kvalsterangrepp hos människa och andra däggdjur
Människor och andra däggdjur kan tillfälligt angripas av röda hönskvalster. Parasiterna orsakar klåda och irritation, utslag och eventuellt allergi hos människor. Man kan även få in röda hönskvalster i bostaden med till exempel kläder eller via sällskapsdjur. Om man får in röda hönskvalster i bostaden bör man först och främst åtgärda källan för kvalstren, det vill säga hönshuset. I bostaden kan parasiten bekämpas genom tvätt av textilier i tvättmaskin och dammsugning. Efter dammsugning bör man byta dammsugarpåse och frysa den innan den kastas. Parasiten kan endast föröka sig och etableras mer permanent i bostaden om den har tillgång till fågelblod.
I litteraturen finns även ett ökande antal rapporter om att röda hönskvalster, liksom en annan kvalsterart hos fåglar, Ornithonyssus sylviarum, kan invadera inomhusmiljöer och angripa människor. Det rör sig ofta om bostäder eller vårdinrättningar i äldre byggnader i dåligt skick. I sådana fall är källan oftast övergivna fågelbon på fasaden vinden eller i ventilationskanaler varifrån kvalster ger sig ut på vandring för att hitta nya värddjur. Det viktigaste åtgärden är att eliminera källan, det vill säga ta bort fågelbon.
Hästar är mycket känsliga för röda hönskvalster (drabbas av svår klåda) och av denna anledning bör tamhöns och andra fjäderfän inte hållas tillsammans med hästar i samma byggnad.
Bekämpning
Eftersom röda hönskvalster inverkar negativt på fjäderfänas hälsa och välfärd bör den bekämpas. Röda hönskvalster kan vara svåra att bli av med eftersom de kan överleva länge utan sitt värddjur (flera månader). Den kan vara svårt att helt eliminera kvalstren från ett hönshus, menman kan dock med relativt enkla åtgärder minska antalet kvalster till en så låg nivå att fåglar och människor inte påverkas negativt. Parasiten bekämpas mekaniskt i första hand genom åtgärder i hönshuset men läkemedel kan också användas. Företag som erbjuder skadedjurskontroll kan också anlitas.
Mekanisk bekämpning genom noggrann rengöring av hönshuset med tvättlösning (till exempel såpa eller diskmedel). Detta minskar effektivt antalet röda kvalster i djurutrymmet. Därefter kan man till exempel högtryckstvätta hönshuset, dammsuga eller måla insidan av hönshuset med täckande färg. Om man dammsuger så bör man lägga dammsugarpåsen i frysen i ett dygn och sedan kasta den. Kvalstren dör vid höga (cirka 60 °C) och låga temperaturer (frysning), men det räcker inte med en tillfällig exponering för hög/låg temperatur eftersom kvalstren kan sitta skyddade djupt i springor och vrår. Flera olika metoder kan med fördel kombineras och åtgärderna kan behöva upprepas flera gånger.
Det finns olika kiselbaserade produkter (kiselgur) som har god effekt mot kvalster. Kiselgur kan användas i sandbad och på inredningen. Även kalkning kan sannolikt ha viss effekt. Rovkvalster som angriper röda hönskvalster uppges ha viss effekt. Man kan även använda så kallade kvalsterfällor (se ovan) för att fånga in parasiten (se ovan). Kvalsterfällor är också ett bra hjälpmedel som kan användas för att följa effekten av bekämpningsåtgärder.
Det finns ett receptbelagt läkemedel mot hönskvalster hos tamhöns som kan ges via dricksvattnet. Kontakta veterinär för rådgivning om bekämpning.