Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Björnloka/Jätteloka

  • Klassificering: Giftig växt
+
Ordförklaring

Oönskad växt: Växt som är oönskad i naturbeten och/eller vallar av annan anledning än förgiftningsrisk eller med osäker giftighet.

Giftig växt: Växt som är giftig vid konsumtion av större mängder.

Mycket giftig växt: Växt som är giftig vid konsumtion av redan små mängder.

Svenskt namn: Björnloka
Latinskt namn: Heracleum sphondylium L. 

Svenskt namn: Jätteloka
Latinskt namn: Heracleum mantegazzianum Sommier & Lévier 

Generell information

Kallas även jättebjörnloka, jättefloka eller björnfloka. Mycket stor och konkurrenskraftig växt. Utbredning av björnloka/jätteloka kan begränsas biologiskt med hjälp av nötkreatur, får, getter och gris som gärna betar denna växt. Dock bör man använda sig av djur med pigmentering i huden för att undvika risken för hudskador (fotosensibilitet hos får). Det verkar främst vara de späda plantorna som är aptitliga och en tillvänjningsperiod kan behövas för att djuren ska välja att beta denna växt. För att hålla jättelokan i schack i ett bete och för att förhindra den att blomma behövs ett betestryck på cirka 20-30 får per hektar i tidig säsong och 5-10 får per hektar längre fram på säsongen.

Båda arterna innehåller furokumarin vilka reagerar med DNA i levern.

Förgiftningssymtom

Vid förtäring ses ökad salivering, skadade slemhinnor, blåsbildning i huden, fototoxiska och fotomutagena effekter. Solljus förstärker symtomen och påverkade djur skall därför skyddas mot solljus. Växtsaften kan ge upphov till kontakteksem med svårläkta sår. Växtsaften kan även fräta hål i kläder.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls