Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Mastit hos get

    Andra sjukdomsnamn: Juverinflammation

    Get

    Mastit förekommer ofta hos getter i Sverige. Vanligast är subklinisk mastit orsakad av stafylokocker som inte är Staphylococcus (S.) aureus (NAS, efter engelskans non-aureus staphylococci, tidigare kallade koagulasnegativa stafylokocker (KNS)) och S. aureus i nämnd ordning. I en svensk studie var de vanligaste NAS-arterna S. warneri, S. caprae, S. epidermidis och S. xylosus.

    Du som är djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.

    Anmälningspliktig :

    Nej

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Förekomst

    En get som mjölkas ses bakifrån. En mjölkningsmaskin är kopplad till getens juver.
    Mjölkningsmaskinen kan överföra smitta mellan getter. Foto: Ylva Persson/SVA

    Mastit är en av de viktigaste produktionssjukdomarna i mjölkgetbesättningen. Mastit förekommer i alla mjölkproducerande getbesättningar över hela världen, även i Sverige. Det är en vanlig sjukdom som kliniskt ses främst i början av laktationen. Subkliniska mastiter är vanliga under hela laktationen och även under sintiden. Subklinisk mastit är betydligt vanligare än klinisk mastit. Flera av mastitpatogenerna kan ge upphov till matförgiftning och annan sjukdom hos människa. Smittsam agalakti (Mycoplasma agalactiae) förkommer inte i Sverige.

    Symtom

    Klinisk mastit hos get kan ge allvarliga symtom med höggradigt påverkat allmäntillstånd, svullet, ömt juver och förändrad mjölk, men det förekommer också lindriga fall med bara juver- och/eller mjölkförändringar. Subklinisk mastit ger inga kliniska symtom. Klinisk mastit orsakas oftast av S. aureus och subklinisk mastit främst av NAS.

    Etiologi och patogenes

    Infektionsagens:

    NAS och S. aureus är vanligast.

    Inkubationstid:

    Varierar beroende på agens.

    Infektionsport:

    Främst spenkanalen.

    Spridning i djuret:

    Främst lokalt i juvret, men ibland kan geten få en septikemi.

    Smittvägar:

    Mjölkning (maskin, mjölkare), killingar, ströbädd.

    Provtagning och diagnostik

    Mjölken paddlas med CMT för att få ett indirekt mått på celltalet. Från juverdelar med en CMT-reaktion >2 tas ett mjölkprov sterilt ut för bakteriologisk odling. Särskilt observant bör man vara på skillnader i CMT-utslag mellan juverdelar, där den juverdelen med ett högre CMT-värde främst bör provtas. Vid klinisk mastit kan provet odlas på SELMA®-platta (eller motsvarande) eller skickas till ackrediterat laboratorium. Vid subklinisk mastit bör provet skickas till ackrediterat laboratorium. Sedan 2013 differentierar SVA rutinmässigt mellan olika NAS-arter.

    För mjölkbesättningar är tankcelltalet ett bra mått på besättningens juverhälsa. Celltalsanalys av getmjölk utförs på SVA.

    Behandling och profylax

    Förstahandsval vid akuta, kliniska mastiter är penicillin enligt SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning till får och get. Allvarligt sjuka djur och djur med kroniska mastiter eller växt av penicillinresistenta stafylokocker bör snarast slås ut. Subkliniska mastiter kan behandlas med sintidsantibiotika.

    Mastit förebyggs genom goda mjölkningsrutiner, god mjölkningshygien och strikt mjölkningsordning samt god hygien i ströbädden. 

    Beställ SVA:s analyser

    Se mastitanalyser, ange sökord mastit

    Celltalsmätning

    Beställ SVA:s produkter

    Mjölkrör, 10 st

    SELMA, 3 st per förpackning

    Mastitkit, 1 juverdel (provtagningsmaterial)

    Mastitkit, 4 juverdelar (provtagningsmaterial)