Hästkoppor och andra poxvirus hos häst

Förekomst

Hästkoppor (horse pox) finns inte i Sverige, men i Svenskt Lantbrukslexikon från 1941 anges kokoppor förekomma och möjligen även hästkoppor. Hästkoppor är (eller var) mycket ovanligt även utanför Sverige och det diskuteras om sjukdomen kan ha försvunnit helt.
I Europa rapporterades om hästkoppor för drygt 100 år sedan, men inga nyare rapporter finns. Däremot finns ett fall beskrivet från Mongoliet 1976 men i övrigt har inga fall noterats hos myndigheter runt om i världen sedan 1980. Den information som finns om sjukdomen baseras på äldre studier och beskrivningar.

Symtom

Blemmor eller blåsor, upp till 0,5 centimeter i diameter, bildas vid infektion. Blåsorna brister och vätskande sår och krustor utvecklas. De kan flyta ihop och bilda större såriga ytor. Låggradig feber och nedsatt allmäntillstånd förekommer också.

Flera kliniska former av hästkoppor finns beskrivna.

• En godartad (benign) form där skadorna utvecklas på mule och på slemhinnan i munnen. Tidigare kallades denna variant för smittsam pustulös stomatit (eng. contagious pustular stomatitis).
• En mycket smittsam variant som sprids över hela kroppen har benämnts ekvin papulär stomatit (eng. equine papular stomatitis). Den benigna formen kan eventuellt övergå i denna form.
• Förändringar lokaliserade till karled och ben, som ger svårartad mugg (mugg är samlingsbegrepp för hudåkommor i karleden och dess omgivning).
• En allvarligare sjukdom med dödligt förlopp finns beskrivet från Mongoliet, framför allt drabbades där föl och ston. Hos några ston drabbades också juvret.

Smittämne (agens)

Det virus som orsakar hästkoppor tillhör orthopoxvirus och familjen poxvirus, ett höljeförsett, dubbelsträngat DNA-virus. Poxfamiljen består av olika varianter, kopplade till olika djurslag, till exempel nötkreatur, kameler, apor och hästar. I poxvirusfamiljen finns också variolavirus som orsakade smittkoppor hos människa (på Folkhälsomyndighetens webbplats). Smittkoppor är en allvarlig och fruktad sjukdom. Intensiva vaccinationskampanjer har lett till att smittkoppor 1980 deklarerades som utrotat av Världshälsoorganisationen (WHO) .

Ett isolat av poxvirus från häst i Mongoliet 1976 har analyserats med genetiska metoder. Det isolatet var nära släkt med poxvirus som återfunnits hos kaniner, men hade även mycket nära genetiskt släktskap med en stam som använts för att smittkoppvaccinera människor.

En sjukdom orsakad av molluscipoxvirus, en variant av poxvirus, är equine molluscum contagiosum. En liknande godartad molluskinfektion som förekommer hos människa i allra åldrar, men vanligast hos barn, orsakas också av ett molluscipoxvirus.

Usain Gishu-sjukan hos hästar anges också vara orsakad av ett poxvirus. Men viruset har inte typats med senare tids genetiska analyser och det är därför inte fastställt var i orthopoxvirus-gruppen det hör hemma.

En summering av den litteratur som finns gällande poxvirus och sjukdom hos häst är att det finns flera varianter som kan orsaka blemmor, blåsor, mollusker och sår hos häst. Virulensen hos de olika varianterna verkar också till viss del vara djurslagsöverskridande.

Smittvägar

Hästar smittar först när symtom på hästkoppor ses. De är då mycket smittsamma. Virus sprids via direktkontakt mellan sjuka hästar, men även indirekt, till exempel via kontaminerade föremål och händer, samt med aerosoler i luften. Virus kan finnas kvar länge i miljön och förbli smittsamt.

Patogenes

Patogenesen för häst är dåligt känd. Generellt förökar sig poxvirus i cellernas cytoplasma. Olika poxvirus har visat sig kunna infektera sina värddjur på flera olika sätt: genom huden (molluscum contagiosum hos människa), luftvägarna (smittkoppsvirus hos människa) och munnen (musens ectromeliavirus). De flesta poxvirusinfektioner är akuta, men vanligen inte slumrande (latenta), kvarstående (persistenta) eller ihållande (kroniska). Infektionen kan vara lokal eller allmän.

Diagnos

Vid misstanke om hästkoppor baserat på symtom bör redan misstanken föranleda att hästen isoleras och att behandlande veterinär kontaktar tjänsteman i beredskap (TIB) på Jordbruksverket eller SVA för att diskutera vidare handläggning.

Differentialdiagnoser

• Equine molluscum contagiosum (ekvin smittsam mollusksjukdom) är en godartad, självläkande hudåkomma med 1–5 millimeter stora vaxartade upphöjningar med kraterliknande topp, så kallade mollusker. Sjukdomsförloppet kan bli utdraget, upp till sex år finns beskrivet. Orsakas av orthopoxvirus, men klassas inte som hästkoppor.
• Usain Gishu-sjuka, uppkallad efter det område i Kenya den rapporterades från 1934 och 1975, orsakas också av orthopoxvirus. Sjukdomen anses vara mildare och mindre smittsam än hästkoppor och verkar drabba hästar endast i östra Afrika. Sjukdomen har ett utdraget förlopp med vårtliknande hudförändringar som breder ut sig över kroppen och förändringarna anges kunna bli kroniska.
• Vesikulär stomatit som orsakas av ett vesikulovirus ger blåsor och sår i munnen, på tunga, nos, läppar, kronränder, juver och skap. Det är en anmälningspliktig, epizootisk sjukdom.
• Fotosensitivitet, reaktion på giftiga eller irriterande växter och insekter, solbränna, och reaktioner på läkemedel, exempelvis fenylbutazon, uremi, tandköttsinflammation, trauma, neoplasi och en autoimmun sjukdom som kallas pemfigus är några andra tillstånd som kan ge liknande symtom med sår i munnen.
• Även regnskållor (streptotrikos), ringorm och bakteriellt orsakad mugg kan vara differentialdiagnoser.

Provtagning

Provtagning görs upp tillsammans med aktuella myndigheter (Jordbruksverket och SVA).

Behandling

Det finns ingen behandling riktad mot själva poxviruset.

Isolering

Strikt isolering av hästen och kontakt med Jordbruksverket eller SVA för vidare hantering.

Stallrengöring och desinfektion

Kontakt med aktuella myndigheter (Jordbruksverket och SVA) för vidare hantering.

Poxvirus är så kallade höljeförsedda virus, vilket gör dem känsliga för de flesta desinfektionsmedel.

Profylax (förebyggande behandling)

Inget vaccin finns till häst.

Prognos

Beroende på vilken variant hästen drabbats av varierar prognosen från god till dålig.

Zoonosaspekt

Majoriteten av de poxvirus som återfinns hos djur anses kunna infektera människa, men symtomen är i allmänhet milda.

Vad säger lagstiftningen?

Hästkoppor är en anmälningspliktig djursjukdom i Sverige (SJVFS 2021:10, saknr K12). Inom OIE (World Organization for Animal Health) var hästkoppor (horse pox) anmälningspliktigt fram till 2012.

Mer information (andra referenser)

Buller R.M. och Palumbo, G.J. Poxvirus pathogenesis. Microbiol Rev. 1991 Mar; 55(1): 80–122

Brum et al. 2010. An outbreak of orthopoxvirus-associated disease in horses in southern Brazil, J Vet Diagn Invest 22:143-147

Esparza, J. Has horsepox become extinct? Vet Rec 2013;173:272-273 doi:10.1136/vr.f5587

Kaminjolo Jr. J.S and Winqvist G. (1975) Histopathology of skin lesions in Uasin Gishu skin disease of horses. J Comparative Pathology. 85 3, pp 391–395

Schatzmayra H.G. et al (2011) Human and animal infections by vaccinia-like viruses in the state of Rio de Janeiro: A novel expanding zoonosis. Vaccine 29S (2011) D65– D69

Tulman E. R. et al (2006) Genome of Horsepox Virus. J Virology. 80, 18 p. 9244–9258