Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Avmaskning av häst

Alla hästar har mask, men en mindre mängd stör dessbättre inte hälsan. Föl och unghästar är mer känsliga för parasitangrepp än vuxna hästar. Därför skall parasitbekämpning ske med hänsyn till hästarnas ålder. Förebygg infektion med inälvsmask genom betesplanering och beteshygien i kombination med korrekt riktad avmaskning.

För att hejda problemet med resistens mot maskmedel bör alla minska antalet onödiga avmaskningar. Man bör inte avmaska samtliga hästar slentrianmässigt, utan välja vilka hästar som ska avmaskas med hjälp av träckprov som skickas in för analys.

Lämpliga tillfällen för träckprovtagning är på våren (april-maj) innan gräshagar tas i bruk, samt på hösten (september-oktober). Den viktigaste tiden för provtagning är på våren. Då bör man också odla för att undersöka förekomsten av stor blodmask. Ofta provtas hästar också på hösten, särskilt hästar som urskilde parasitägg på våren. Föl kan provtas i januari-februari för spolmask. SVA erbjuder hästbesättningar ett gårdsanpassat övervakningsprogram med en till tre provtagningar per år. Inom ramen för det finns också möjlighet att följa upp effekten av avmaskning för att bevaka resistensutveckling.

Avmaskning mot olika sorters Blodmask

Målet: hålla smittan av små blodmaskar på en låg nivå och få bort smittan av stora blodmasken, utan att gynna utveckling av resistens

Målet för blodmaskkontroll är att hålla smittrycket av små blodmaskar (strongylider) på en låg nivå så att hästarna inte påverkas negativt, och att få bort smittan med stora blodmasken (Strongylus vulgaris) från hästar och hästhagar.

När det gäller små blodmaskar kan man aldrig ”utrota” smittan genom intensiv avmaskning. Därför är det bra att ha kvar en låg förekomst av maskar som är känsliga för preparaten ”i bakgrunden” för att de resistenta parasiterna inte ska ta över. När det gäller stora blodmasken försöker man dock att eliminera smittan, eftersom den kan ge kolik som kan vara allvarlig.

Hästarna smittas av blodmask när de äter infektiösa larver på ett smittat bete. Alla hästar har dessutom vilande larvstadier av små blodmaskar i sig, som utvecklas till vuxna maskar efterhand. De vilande larverna är svåra att få bort med maskmedel. De vuxna små och stora blodmaskarna lever i hästens grovtarm och utsöndrar nya ägg som kan bli till larver på betet. Läs mer om de olika maskarna.

Metod: äggräkning i träckprov, och odling för stora blodmasken

SVA rekommenderar träckprovsundersökning varje vår (april-maj) då vuxna maskar befinner sig i tarmen och producerar ägg. Med träckprovet (kvalitativ metod) får du en uppskattning av mängden maskägg från varje häst, men ägg av stora och små blodmaskar går inte att skilja från varandra. Man bör därför också undersöka om det förekommer stor blodmask, genom odling av äggen i träcken. Speciellt viktigt är det att kontrollera för stor blodmask (odla på prov) för hästar som utskiljer få ägg och som du kanske inte kommer att avmaska. SVA:s erfarenhet att stor blodmask oftare påträffas hos hästar med få ägg än hos hästar som utskiljer mycket ägg.

Baserat på träckprovsresultat utförs sedan eventuell avmaskning. Val av preparat görs i samråd med behandlande veterinär eller analyserande laboratorium. Avmaskningsmedel är receptbelagda.

Det är alltså framför allt hästar som har en måttlig eller riklig äggförekomst, som smittar ned hagarna. På en gård står vanligtvis 20 procent av hästarna för 80-90 procent av den totala äggutskiljningen. Därför är det viktigt att dessa hästar identifieras och avmaskas. Däremot råder vi att låta bli att avmaska hästar med sparsam förekomst av ägg, för att inte gynna och snabbare selektera fram maskar som är resistenta mot maskmedel.

Beroende på kemisk uppbyggnad och verkningsmekanism kan maskmedel mot små och stora blodmaskar delas in i två olika substansgrupper: 1) makrocykliska laktoner (ivermektin och moxidektin) och 2) pyrantel.

För olika preparat används olika tidsintervaller till upprepad avmaskning. Tiden från avmaskning till dess att hästarna börjar utskilja ägg av små blodmaskar igen (egg reappearance period, ERP) är 4-6 veckor för pyrantel, 8 veckor för ivermektin och 12-14 veckor för moxidektin. Idag finns resistens hos blodmaskar rapporterad för båda substansgrupperna av maskmedel. Därför är det viktigt att effekten av avmaskning följs upp emellanåt. Det gör man genom att ta ett nytt träckprov 14 dagar efter avmaskning – då ska det inte finnas ägg i träcken. Om det förekommer ägg tidigare än ovan nämnda intervall så kan det vara ett tecken på resistensutveckling.

Avmaskning mot spolmask

Spolmask (Parascaris equorum) förekommer allmänt hos unghästar, framförallt föl i stuterimiljö, men sällan hos hästar äldre än tre år. Masken producerar rikligt med ägg som lever i miljön i många år och utgör en smittkälla för kommande generationer av föl. Man kan utgå från att föl på stuterier omgående smittas med spolmask. Vill man minimera sitt användande av avmaskningsmedel kan man naturligtvis ta träckprov på fölen innan man behandlar dem. Detta kan vara ett bra alternativ på gårdar med få föl och liten omsättning av hästar. Träckprov kan tas från tolv veckors ålder eftersom äggen inte kan påvisas tidigare.

Föl avmaskas i allmänhet mot spolmask vid 8-10 och 16-18 veckors ålder. På hösten behöver föl ofta avmaskas mot blod- eller spolmask eller båda parasiterna. Träckprov kan ge vägledning om vilken parasit som är aktuell. Många gånger behövs en avmaskning även i januari till februari, helst efter träckprovsundersökning. På stuterier bör man efter den första avmaskningen avmaska fölen gruppvis med utgångspunkt från åldern på det äldsta och yngsta fölet.

Studier i Sverige och utomlands tyder på att ivermektin och moxidektin har en nedsatt/utebliven effekt mot spolmask på grund av att maskarna har utvecklat resistens. För närvarande rekommenderas därför fenbendazol eller pyrantel mot spolmask hos föl.

Bandmask hos häst.
Foto: Bengt Ekberg/SVA

Avmaskning mot bandmask

Bandmask (Anoplocephala perfoliata) är vanlig hos hästar i alla åldrar. Äggen som kommer ut med hästens avföring måste ätas upp av ett litet kvalster i gräset (en så kallad mellanvärd) innan nästa häst kan smittas genom att få i sig kvalstret när den betar. Studier, bland annat vid SVA, har visat att det finns ett samband mellan bandmask och koliktillstånd hos häst. SVA rekommenderar därför avmaskning vid konstaterad förekomst av bandmask. Observera att speciell undersökning krävs för att hitta eventuella ägg av bandmask vid träckprov, och det ingår i SVA:s kvalitativa analysmetod.

Prazikvantel eller dubbel dos pyrantel har effekt mot bandmask.

Bekämpning av styngflugor

Styngflugor (Gasterophilus spp) lägger ägg på hästens päls under sommaren. Larverna från äggen vandrar genom hästens mun till magsäcken eller första delen av tarmen för att övervintra. När larverna befinner sig i munnen kan hästen tillfälligt visa tecken på obehag. I magsäcken orsakar de däremot knappast någon skada.

Styngflugelarver kan inte påvisas genom träckprov.

Den viktigaste åtgärden för att undvika att hästen får i sig styngflugelarver är att skrapa bort äggen från pälsen så fort de kommer om sommaren. Du kan till exempel använda ryktsten, naglarna, rakhyvel, ögonbrynskniv, specialkniv eller en grov kökssvamp fuktad med saltvatten. Pälsglansmedel eller salva kan fungera förebyggande för att äggen inte ska fastna lika bra.

SVA rekommenderar inte längre att man rutinmässigt avmaskar mot styngflugans larver på hösten, som man förr gjorde. Styngflugans livscykel kan också brytas med hjälp av våravmaskning med makrocykliska laktoner mot blodmask, eftersom styngflugelarverna då finns kvar i magsäck/tarm.

Anledningen är att man ska vara återhållsam med avmaskningsmedel och spara dessa till farligare parasitinfektioner än styngflugelarver. Resistensutveckling mot avmaskningsmedel kan leda till att andra parasiter som är allvarliga för hästen inte kan behandlas i framtiden.

Avmaskning av nya hästar

Om det kommer en ny häst till besättningen som har oklar parasitstatus rekommenderar SVA att alltid avmaska med makrocykliska laktoner och prazikvantel innan hästen släpps ut i beteshagarna, om det är i månaderna mars till och med november. Om den kommer under vintern kan man vänta med avmaskningen till mars. Bakgrunden för rekommendationen är att nya hästar ofta utskiljer mycket ägg, och kan bära på larvstadier av stor blodmask som inte kan påvisas i träckprov.

Vänta sedan tre dagar efter avmaskning med att släppa ut den nya hästen i gräshagen. Ta sedan ett träckprov två veckor efter avmaskning, för att kontrollera om den nya hästen bär på resistenta parasiter.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls