Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Hakmask (Uncinaria stenocephala) hos hund

Uncinaria stenocephala, hakmask hos hund, påvisas mindre ofta än spolmask hos hund i Sverige. Parasiten är vanligt förekommande hos rödräv och hundar kan smittas via rävars avföring.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Det finns två olika arter av hakmask, Ancylostoma caninum och Uncinaria stenocephala, som kan infektera hund. I Sverige finns endast U. stenocephala. Parasiten är vanlig hos rödräv, den kan infektera hund och även katt. Dock är parasiten inte påvisad hos katt i Sverige. En undersökning gjord vid SVA kring 2006 visade att de vanligaste parasiterna hos räv var hakmask (U stenocephala) och spolmask (Toxocara canis). 71% av de 250 rävar som undersöktes var infekterade med U stenocephala och 67% med T canis.

Den vuxna honmasken är mellan fyra och 16 mm lång, hanen är något mindre. U. stenocephala smittar framförallt genom att djuren får i sig infektiösa larver från miljön men infektion kan också ske genom att hunden äter en så kallad paratenisk värd (ex. gnagare). I tunntarmen fäster de vuxna maskarna till tarmslemhinnan där de livnär sig på dels vävnad dels blod. Äggen kan överleva i fuktig miljö upp till fyra månader. I torr miljö dör de snabbare. Det tar cirka 15 dagar från det att hunden får i sig infektiösa larver tills dess att ägg produceras av vuxna maskar.

Klinik

Infekterade hundar kan uppvisa varierande grad av symtom, dels beroende på mängden parasiter dels beroende på värddjurets status. Oftast är det framförallt yngre djur som visar symtom exempelvis i form av diarré (eventuellt blodblandad), kräkningar, trötthet, avmagring samt blodbrist. Larver kan även penetrera huden på tassarna, till exempel mellan tårna och orsaka inflammation med rodnad, svullnad och klåda.

Diagnostik

Diagnosen ställs med hjälp av träckprovsundersökning (flotation). Vid en sådan undersökning kan man hos infekterade hundar påvisa hakmaskägg i avföringen. Det förutsätter dock att maskarna har hunnit mogna och börjat producera ägg. Unga valpar kan ha symtom orsakade av hakmaskinfektion innan ägg börjar utskiljas med avföringen.

Eftersom äggen är mycket lika ägg från tarmparasiter hos hästar och idisslare så är det viktigt att hunden inte äter andra djurs avföring 1-2 dygn innan man ska låta analysera avföringsprov. Annars kan provsvaret bli missvisande.

Av de avföringsprov från hund som analyseras vid SVA är cirka 3% positiva för hakmask (spolmask cirka 5%).

Behandling

Det finns flera läkemedel godkända för behandling av hakmask. Behandlingsresultatet bör följas upp efter två till fyra veckor.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls