Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Parasiter hos hund

Parasiter lever i eller på andra levande organismer från vilka de tar sin näring och orsakar skada.

Det finns olika grupper av parasiter: encelliga (protozoer), maskar (helminter), insekter och spindeldjur. I Sverige förekommer parasiter hos nästan alla djurslag och de kan orsaka klinisk sjukdom hos värddjuret.
Klicka på länk nedan för den parasit du vill läsa om.

Luftvägsparasiter/Lungmask hos hund

Capillaria aerophila

C. aerophila är frekvent förekommande hos räv men masken kan även infektera hund och andra carnivorer.

Masken är trådliknande, två och en halv till tre och en halv centimeter lång och lever i bronkerna och bronkiolerna. Honorna producerar karaktäristiska ägg som hostas upp, sväljs och avgår med avföringen. Inuti ägget utvecklas så småningom en larv och då kan ett nytt värddjur infekteras genom att äta ägget. Emellanåt fungerar jordlevande maskar som mellanvärd genom att de äter maskägg och sedan själva blir uppätna. Mellanvärd är dock inte nödvändig för parasitens livscykel. När värddjuret, hund/räv, har infekterats tar det en till en och en halv månad innan ägg kan detekteras i avföringsprov.

Hosta och näsflöde kan ses hos en hund som är infekterad med Capillaria. Diagnosen ställs genom undersökning av träckprov där äggen påvisas.

Godkänt läkemedel saknas men benzimidasoler har effekt.

Crenosoma vulpis

Crenosoma vulpis är en parasit som är vanligt förekommande hos räv och som även diagnosticeras regelbundet hos hund. Även andra hunddjur och grävling kan vara värddjur för Crenosoma.

Masken är 1-1,5 cm lång och ljus till färgen. De vuxna maskarna lever i bronkerna och bronkiolerna där honorna producerar ägg som kläcks redan i andningsvägarna. Larverna kommer sedan att hostas upp, sväljas och komma ut med avföringen. Larverna äts upp av en snäcka eller snigel som utgör så kallad mellanvärd för masken. En hund eller räv smittas sedan genom att äta mellanvärden eller slicka i sig slem från den. Från det att hunden/räven infekteras tar det cirka tre veckor innan larver kan påvisas i avföringen.

Det mest framträdande symtomet på infektion med Crenosoma är en torr hosta som kan bli kronisk.
Diagnosen ställs genom Baermanns trattmetod varigenom larver påvisas i träckprov som tas vid tre olika tillfällen. SVA påvisar Crenosoma i cirka tio procent av de prov som undersöks med denna teknik. Behandling sker med avmaskningsmedel. Moxidektin och milbemycin finns i godkända läkemedel. Även fenbendazol har bra effekt mot Crenosoma.

Oslerus osleri

Oslerus osleri är en mask som lever i hundens luftstrupe. Den kallades tidigare för Filaroides osleri. Infektionen är ovanlig i Sverige, men finns i många länder runt om i världen. Det är möjligt att denna maskinfektion kommer att ses oftare i Sverige i framtiden om infekterade hundar importeras och om dessa får möjlighet att sprida smitta till andra kennlar.

Infektion med Oslerus osleri är vanligare hos hundar som hålls i grupp och kennelsmitta är typiskt. Hundar smittas genom kontakt med saliv eller avföring från en infekterad hund. En hund kan sprida smittan utan att själv visa symtom. Valpar som lever i en infekterad hundgrupp smittas ofta mycket tidigt i livet, via en infekterad modertiks saliv, genom kontakt med infekterad avföring i rastgård eller liknande miljö.

Människor smittas inte av infekterade hundar. 

Symtom

Maskarna lever i små runda noduli (knutor) i hunden luftstrupe. Hos framförallt äldre hundar är det inte ovanligt att infektionen inte märks. Hos de hundar som visar symtom är hosta vanligt. De kan bli tröttare i samband med motionering och ibland hörs ett biljud när de andas. Besvären är oftast milda. En del hundar blir dock allmänt påverkade, de blir trötta, får sämre aptit och kan magra av. I sällsynta fall blir hundens andning allvarligt påverkad.

Diagnos

De noduli masken lever i kan ses om man tittar i hundens luftstrupe med hjälp av fiberoptik eller liknande utrustning. Hunden måste dock sövas för att denna undersökning skall vara möjlig. Eftersom det finns andra tillstånd som kan ge samma symtom hos hunden som en infektion med Oslerus osleri måste en bedömning göras från fall till fall vilka undersökningar som är bäst lämpade för den enskilda hunden.

Hos en del hundar kan man se förändringar med hjälp av en röntgenundersökning som gör att infektion med Oslerus osleri misstänks.

Avföringsprover kan undersökas. Om Oslerus osleri-maskar hittas vet man att hunden smittats. Infekterade hundar har dock inte mask i avföringen hela tiden. Om man har otur kan man alltså råka ta prov då hunden inte sprider masken i avföringen.

Om man skulle råka hitta misstänkta maskar i till exempel saliven kan man undersöka dessa för att få svar på vilken typ av mask det är. Tyvärr är det ovanligt att man hittar dessa maskar så lätt.

Behandling

En rad olika antiparasitära medel har använts mot infektion med Oslerus osleri hos hund, bland annat fenbendazol. Insatta behandlingar har i många fall rapporterats ge god klinisk förbättring. Fenbendazole finns registrerat (har marknadsföringstillstånd) i Storbritannien för behandling av infektion med Oslerus osleri hos hund.

Mer information

Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din hund. Om din hund är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.

Läs mer

Artikel DOGGY-RAPPORT, 2010, Årgång 24, Nr 4 - Inälvsparasiter hos hund och katt i Sverige (pdf) 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls