Lungmask hos rådjur
Lungmaskar av arterna Vareostrongylus eller Dictiocaulus är vanligt hos rådjur och kan påverka djuren negativt när det är en riklig förekomst av parasiter i luftvägarna. Det är främst yngre, mycket gamla eller nedsatta djur som påverkas av höga parasitbördor.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Sjukdomsinformation
Orsak: Parasiterna Varestrongylus capreoli (lilla lungmasken) och Dictyocaulus capreolus (stora lungmasken).
Arter: Rådjur.
Spridning: Via bete/foder.
Lilla lungmasken är en mycket vanlig parasit hos rådjur. När det finns mycket lungmask kan inflammationen som uppstår i lungvävnaden bidra till att rådjuret får sämre lungfunktion och parasitbördan kan bidra till nedsättning av kondition och därmed överlevnad. Ungdjur, djur som svälter eller djur med andra sjukdomar påverkas sannolikt mer av omfattande angrepp av lungmask. Utbredningen av parasitorsakade lungförändringar kan spegla hur omfattande parasitbörda rådjuren har i lungorna. Lungmaskarna är mer aktiva under sommarhalvåret och inaktiva under vintermånaderna, vilket gör att parasiter i luftrören endast ses under delar av året.
Lilla lungmasken är släkt med hjärnhinnemasken och har en livscykel mycket lik hjärnhinnemaskens, med en fas i värddjuret och en fas i en yttre mellanvärd (snäcka). Infekterade djur utsöndrar larver via avföringen, och efter mellansteget i snäckan kan nya rådjur infekteras via betet. Lilla lungmasken lever i lungans små luftrör, och är 0,5-1,4 centimeter lång. Den ger upphov till grönaktiga hårda förändringar, framför allt i lungans ytterkanter. Är angreppen kraftiga försämras lungans kapacitet avsevärt.
Rådjur kan även infekteras av den stora lungmasken, Dictyocaulus capreolus. Denna sprids också via betet, men här sker smittspridningen direkt, utan mellanvärd. Den vuxna masken är 2,5-8 centimeter lång, och vanligen hittar man den i de stora och mellanstora luftvägarna.