Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Pälslöss hos björn

Pälslöss hos björn kan orsaka håravfall samt hudirritation med klåda och infekterade sår som följd. Enstaka fall har påvisats i Gävleborg och Dalarnas län år 2015-2017. 

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Orsak: Pälsätande lus, Trichodectus pinguis pinguis
Arter: Brunbjörn. Närbesläktade underarter förekommer hos andra björnarter i världen. 
Spridning: Direktkontakt mellan björnar, till exempel vid parning, slagsmål, överföring från mor till avkomma.
Utbredning: Gävleborgs och Dalarnas län (ej artbestämd ännu). Turkiet. Hos asiatiska svartbjörnen (Ursus thibetanus) i Japan och hos svartbjörn (Ursus americanus) i Nordamerika (T. p. euarctidos).

Trichodectes pinguis pinguis. Mellan varje streck är avståndet 1 mm. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Anders Lindström/SVA

Obduktion av brunbjörn med hårlöshet på halsen och bringan, orsakad av pälslöss. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: SVA

Löss vid ögat på en brunbjörn. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Holly Cedervind/SVA

Olika arter inom släktet Trichodectes förekommer världen runt hos köttätare och hjortdjur. De två underarterna inom arten Trichodectus pinguis, subarten T.p. pinguis och T.p. euarctidos, kan komma att bli egna arter.

Löss lever hela sitt liv hos värddjuret. De äter framförallt död hud och huddelar. Björnens pälsätande löss känns igen som cirka 2 mm långa, ljusbruna och vinglösa med en bred buk (dorsoventralt tillplattade). Rikliga mängder löss har setts i tunnhåriga partier på björnar, samt på huvudet. Förutom håravfall kan löss även orsaka hudirritation med klåda och infekterade sår som följd. Huden kan bli mörkfärgad och förtjockad.

Bakomliggande faktorer som leder till kraftiga angrepp påstås vara annan sjukdom, näringsbrist, nedsatt immunförsvar eller bristande egen pälsvård.

Det finns många andra möjliga orsaker till hårlöshet och hudinflammation hos björn, till exempel bakteriella infektioner (dermatofilos, Staphylococcus sp. Acinetobacter sp.), andra parasiter såsom hårsäckskvalster (Demodex spp.) eller skabb (Sarcoptes spp.), svampinfektioner, till exempel ringorm (Trichophyton spp., Microsporum canis), hormonella rubbningar som exempelvis hypotyreos, allergi, näringsbrist (A-vitaminbrist) eller irritation orsakat av sändarhalsband.

Under licensjakten undersöker Länsstyrelsernas besiktningspersoner björnkadaver, dokumenterar och samlar löss för att hjälpa SVA kartlägga förekomsten av löss hos brunbjörn i Sverige.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls