Mastit hos mjölkkor

Nötkreatur

Mastit (juverinflammation) är den vanligaste och mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor.

Du som är djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som vare sig epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga.

Epizootisjukdom: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället. Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att genast anmäla misstanke om epizootisjukdom.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Introduktion

Mastit är en komplex sjukdom med många faktorer inblandade. Vid de flesta mastiter föreligger dock en bakteriell infektion. På Juverportalen.se finns samlad information om juver och juversjukdomar hos mjölkkor med tonvikt på mastit.

Symtom

Mastiter kan vara subkliniska, det vill säga utan syn-/kännbara förändringar i mjölk och juver, eller kliniska, det vill säga med syn/kännbara symtom i mjölk och juver. Klinisk mastit kan även indelas i lindrig (endast mjölkförändringar), måttlig (även förändrad juvervävnad) eller höggradig (även feber, nedsatt allmäntillstånd med mera) beroende på symtom. Mastit kan också indelas i akut och kronisk beroende på hur lång tid sjukdomen pågått.

Provtagning och diagnostik

Vid klinisk mastit är det oftast viktigt att så snabbt som möjligt få en bakteriologisk diagnos så att rätt riktad terapi kan sättas in. Idag utför därför ofta de fältpraktiserande veterinärerna själva dessa undersökningar. En god hjälp kan då vara att till exempel använda SELMA® eller SELMA PLUS® för bakteriologisk odling och artbestämning. Bakteriologisk undersökning av mjölkprov kan också vara aktuell vid subklinisk mastit. Eftersom dessa prover är svårare att bedöma bör dessa prover skickas till ackrediterat laboratorium för undersökning. Vid behov kan odlingsplattor skickas in för typning av bakterieväxt.

Vid vissa besättningsutredningar kan det vara aktuellt att undersöka förekomst av Staphylococcus aureus, Streptococcus agalactiae eller Mycoplasma bovis med hjälp av PCR-analys av individ- eller tankmjölksprov. Likaså kan odling av miljöprov som till exempel spån eller prover tagna från mjölkningsutrustning bli aktuella.

Behandling och profylax

Mastit (juverinflammation) är den vanligaste och mest förlustbringande sjukdomen bland Sveriges mjölkkor. Foto: Bengt Ekberg/SVA

En stor andel av de kliniska mastiterna behandlas med antibiotika och/eller olika typer av understödjande behandling av veterinär. Antibiotikabehandling är enligt SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning vanligen endast aktuell vid akut (snabbt insättande) klinisk mastit och bensylpenicillin är förstahandsval i de flesta fall. Subkliniska mastiter bör inte behandlas med antibiotika under pågående laktation men behandling kan i vissa fall bli aktuell i samband med sinläggning.

Det är av stor vikt att på olika sätt arbeta för en god juverhälsa. Därigenom uppnås förbättringar av djurskyddet och livsmedelskvaliteten, en minskning av antibiotikaanvändningen samt en förbättrad produktionsekonomi för mjölkproducenterna. Av stor betydelse i mastitbekämpning och förebyggande arbete är en tillförlitlig och bra diagnostisk beredskap.

För att minska smittspridning inom besättningen är det viktigt att skydda de friska korna varför korna alltid bör grupperas och mjölkas efter juverhälsa. Kor med infektioner som är extra smittsamma (till exempel Staphylococcus aureus, Streptococcus agalactiae, Mycoplasma bovis) bör grupperas separat och mjölkas allra sist. Vid kronisk mastit (oavsett bakterieagens) bör utslagning av kor övervägas speciellt om det är svårt att gruppera korna efter juverhälsa. Beslut om utslagning baseras på besättningens status och förutsättningar men utslagning bör vanligen göras skyndsamt vid juverinfektion med S. aureus-stammar som är resistenta mot penicillin, Str. agalactiae eller M. bovis.

Mer information om hur man förebygger mastit ges på Juverportalen.se. På sidorna om sinläggning och sinperiod finns också information om rekommendationer om bra rutiner vid sinläggning och under sinperiod som togs fram 2021. På sidan om dräktiga kvigor finns rekommendationer om hur man förebygger mastit hos nykalvade kvigor och råd om hur man lyckas med rekommendationerna. Detta material togs också fram under 2021.