Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Juverinflammation, spädgrisdiarré och hästinfluensa studeras i tre nya forskningsprojekt för SVA

2016-12-22

Juverinflammation är den mest kostsamma sjukdomen bland mjölkkor. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ska undersöka hur man bäst förebygger problem med juverhälsa hos kvigor före och under kalvning, samt ta fram praktiska skötselråd för nykalvade kvigor. Lantbruksuniversitetet (SLU) och SVA ska tillsammans studera sjukdomsorsaker och utveckla diagnostik för spädgrisdiarré, som blivit ett allt vanligare problem. Hästinfluensa är en av de viktigaste hästinfektionerna och kostsam för hästnäringen. För att förbättra rådgivningen ska SVA studera hur antikroppsnivåerna mot hästinfluensavirus hos travhästar varierar under vaccinationsperioder.

SRB kviga juver

Forskarna ska bland annat undersöka samband mellan bakterieförekomst på juvret under kvigans uppväxt och juverinfektioner hos nykalvade kvigor. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Mjölkproduktionen kan öka och mjölkens kvalitet som livsmedel kan förbättras om juverhälsoproblem hos kvigor före och vid kalvning kan förebyggas. Forskningsprojektet "God juverhälsa hos förstakalvare – en väg till god ekonomi i mjölkföretaget" ska under tre år undersöka hur detta bäst görs och hur hållbarheten hos förstakalvarna kan öka. Forskningen startar under april nästa år och stöds med 3,2 miljoner kronor från Stiftelsen lantbruksforskning.

Projektet ska identifiera olika mönster av mjölkcellstal hos nykalvade kvigor i svenska besättningar. Vilka skötsel- och inhysningsfaktorer före och vid kalvning som minskar risken för dålig juverhälsa hos nykalvade kvigor ska också studeras. Dessutom ska forskarna undersöka samband mellan bakterieförekomst på juvret under kvigans uppväxt och juverinfektioner hos nykalvade kvigor, samt både ta fram och sprida praktiska råd som leder till god juverhälsa hos nykalvade kvigor.

Forskningsprojektet leds av Karin Persson Waller, statsveterinär vid SVA, och drivs tillsammans med Ann Nyman, forskare vid SVA, och veterinär Åsa Lundberg, Växa Sverige.

Omtvistade bakterier vid spädgrisdiarré

Under det senaste decenniet har spädgrisdiarré blivit ett vanligt problem i svenska djurbesättningar. Clostridium (C.) perfringens typ A (CpA) och C. difficile (Cd) har pekats ut som orsaker till spädgrisdiarré, men deras betydelse är omtvistad. Båda bakterierna har tidigare påvisats hos både sjuka och friska grisar men ett tydligt samband med sjukdom har inte kunnat fastställas.

För att fylla dessa kunskapsluckor vill forskarna nu gå vidare med omfattande jämförelser mellan stammar av CpA, isolerade från sjuka och friska grisar, samt även utvärdera om Cd-toxin kan påvisas i träck från friska grisar. Detta kommer antingen att tala för eller emot att dessa bakterier orsakar spädgrisdiarré, samt ge information som kan användas för utveckling av tillförlitlig diagnostik.

Projektledare är Jenny Larsson, forskare vid SLU, med bland andra forskarna Anna Aspán och Viveca Båverud, båda SVA, samt professor Magdalena Jacobson, SLU, som medsökande till forskningsmedlen. Projektet finansieras av Stiftelsen lantbruksforskning med 1,7 miljoner kronor under två år med start 2017.

Vaccination mot hästinfluensa oftare?

Det tredje forskningsprojektet som SVA nu fått medel för handlar om profylax genom vaccination mot hästinfluensavirus. Det är idag den mest effektiva metoden att förhindra sjukdom och begränsa smittspridning. Det är därför angeläget att vaccinationerna görs så att skyddet blir effektivt. Infektionen orsakar stora ekonomiska förluster för hästnäringen.

Projektets syfte är att öka kunskapen om vad som sker när man vaccinerar tävlingshästar mot hästinfluensa. Det specifika målet är att studera hur immunförsvaret, antikroppsnivåerna mot hästinfluensavirus hos travhästar som vaccinerats två gånger årligen, förändras under en 13-månadersperiod. Resultaten från projektet ska möjliggöra relevant och väl underbyggd rådgivning till veterinärer, tränare och hästägare.

Det förekommer att bland annat svenska tävlingshästar vaccineras med kortare intervall än det som rekommenderas av tillverkarna. I detta projekt ska forskarna därför kartlägga nivåerna av antikroppar mot hästinfluensavirus hos travhästar i träning, som vaccinerats med 6 månaders intervall.

Projektet leds av Eva Wattrang, forskare vid SVA, och sker i samarbete med Helena Back, som 2015 disputerade vid SLU/SVA på luftvägsviroser hos hästar, samt med veterinär Louise Treiberg Berndtsson och forskare Siamak Zohari, båda vid SVA. Projektet pågår under hela 2017 och har fått 250 000 kronor i stöd från Stiftelsen Hästforskning.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls