Blogg
Mul- och klövsjuka i Europas närområde oroar
FAO:s europeiska kommission för kontroll av mul- och klövsjuka, EuFMD, varnar Europas chefsveterinärer för den oroande utvecklingen för mul- och klövsjuka i Europas närområde. EuFMD lyfter fram tre händelser som illustrerar den komplexa situation som råder.
Mul- och klövsjuka är en fruktad och oerhört smittsam virussjukdom. Den kännetecknas av smärtande blåsbildning i munslemhinna, klövrand och mellan klövarna hos klövbärande djur. Viruset finns i hela kroppen hos infekterade djur och sprids via utandningsluft, sekret och mjölk. Viruset kan dessutom spridas luftburet över flera kilometers avstånd, samt via kött och andra djurprodukter.
Sjukdomen förekommer i stora delar av världen och kontrolleras i endemiska områden genom vaccinationsprogram. Mul- och klövsjukevirus finns dock i sju olika typer, så kallade serotyper (O, A, C, Asia1, SAT1, SAT2 och SAT3), mellan vilka skyddande korsimmunitet inte föreligger. Dessutom finns ett stort antal undertyper, så kallade topotyper, vilket komplicerar såväl vaccinationsprogram som diagnostik.
Mul- och klövsjuka förekommer inte idag i Europa och förebyggande användning av vaccin är förbjuden. Det senaste stora utbrottet inom EU var 2001. Då drabbades framförallt Storbritannien med totalt 2030 smittade besättningar och över fyra miljoner avlivade djur. De direkta kostnaderna för det utbrottet uppskattades till tre miljarder pund.
Under de senaste åren har mul- och klövsjukeutvecklingen i Europas närområde (främst Nordafrika och Turkiet) dock varit oroande, med utbrott av flera olika topotyper och en icke försumbar risk för spridning till södra Europa. De tre händelser som nu lyfts fram av EuFMD anses ytterligare ha förvärrat situationen.
1) Världsreferenslaboratoriet för mul- och klövsjuka vid Pirbrightinstitutet i Storbritannien bekräftade nyligen att det virus som sedan i september orsakar utbrott i Saudiarabien är av en topotyp som aldrig tidigare påvisats i regionen. Viruset är av serotyp A och nära besläktat med virus som cirkulerar i Indien och Pakistan, men genetiskt mycket skiljt från de som under senare år orsakat utbrott i Turkiet och Mellanöstern.
För ett par år sedan introducerades ett annat mul- och klövsjukevirus, av serotyp O, från Sydasien till Saudiarabien med omfattande spridning under 2013-2014 till Libyen, Tunisien och Algeriet till följd. Det finns nu en oro att även det nu aktuella viruset ska lyckas etablera sig i regionen och få omfattande spridning, eftersom de vaccin som rutinmässigt används inte ger tillräckligt skydd.
2) Den 2 november rapporterades det första utbrottet av mul- och klövsjuka i Marocko på över 15 år. Sedan dess har ytterligare fyra utbrott rapporterats, samtliga i centrala delarna av Marocko, avlägset såväl i tid som i avstånd från de senast rapporterade utbrotten i mars detta år i Algeriet. Spridningen har varit väldigt snabb och situationen anges vara kritisk. Enligt preliminära analyser har utbrotten orsakats av virus av serotyp O, men till vilken grad de är genetiskt besläktade med de som cirkulerar i Libyen, Tunisien och Algeriet är ännu inte klart. Det är också oklart hur och varifrån viruset introducerats till landet.
3) I dagsläget cirkulerar tre olika serotyper av mul- och klövsjukevirus i Egypten (O, A och SAT2) och tre serotyper i Turkiet (O, A, Asia 1). Tillsammans med det nya viruset i Saudiarabien cirkulerar således virus av fyra serotyper, och sju topotyper samtidigt i Europas närområde, vilket komplicerar såväl kontrollåtgärder som diagnostik och övervakning.
Den politiska oro som råder i dessa regioner, med omfattande folkströmningar och djurförflyttningar, är ytterligare en faktor som försvårar läget. EuFMD påminner därför de veterinära myndigheterna i Europas medlemsstater om vikten av aktuella och uppdaterade riskvärderingar och beredskapsplaner, och uppmanar till vaksamhet.
SVA:s bedömning
SVA följer utvecklingen och bedömer i dagsläget inte att mul-och klövsjuka utgör ett direkt hot för svenska nötkreatur. Ingen livdjurshandel förekommer med de drabbade områdena och andra spridningsvägar förefaller, med tanke på avstånd, mindre sannolika. Trots detta är det av högsta betydelse att symptom hos klövbärande djur, som skulle kunna tyda på mul-och klövsjuka, uppmärksammas och omgående rapporteras.
Mul-och klövsjuka är en djursjukdom och smittar inte till människor.
Läs mer
Läs mer hos andra
Prenumerera på bloggen
I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i vår blogg "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen.
Karl Ståhl är Statsepizootolog på SVA.