Mul- och klövsjuka orsakas av ett picornavirus. Det finns sju olika så kallade serotyper av mul- och klövsjukevirus. Sjukdomen drabbar klövbärande djur, och flertalet såväl tama som vilda arter är mottagliga. Dessutom kan elefant, igelkott och flera gnagararter infekteras.
Infektion hos människa finns rapporterat men är ovanligt. Dock kan människor härbärgera virus i svalget (utan att vara sjuka) i över ett dygn. Det bör observeras att den sjukdom hos människa som ibland kallas hand- fot och munsjuka (korrekt svensk namn: höstblåsor) inte har något med mul- och klövsjukevirus att göra.
Klinisk bild
Nötkreatur får feber och slutar att äta och producera mjölk. Inom ett dygn från symtomens början utvecklas smärtande blåsor i munslemhinna, i klövrand och mellan klövarna samt ibland på spenarna, vilket gör att djuren saliverar rikligt, vägrar äta och blir halta.
Hos svin är symtomen lite otydligare men består av feber, matvägran och hälta på grund av blåsbildning främst i klövregionen.
Får och getter får mycket diffusa symtom och vanligen är hälta det enda som ses. Förändringar i klövrand och klövspalt kan ses men är mycket svåra att upptäcka på dessa djurslag.
Blåsorna är till en början små men växer snabbt och kan sammansmälta till större ytor. De är vitaktiga och innehåller en halmfärgad vätska. Då blåsorna brister inom något dygn ses rödaktiga erosioner/ulcera omgivna av nekrotisk slemhinna. De kan då vara svåra att skilja från erosioner av annan genes/orsak.
Utifrån skadornas utseende kan dessa åldersbestämmas vilket är viktigt vid smittspårning (se relaterade länkar i höger kolumn). Sjukdomen är dödlig endast hos unga djur, men bakterieinfektioner kan försvåra avläkning och förorsaka andra besvärliga följdsymtom.
Smittvägar
Mul- och klövsjuka är oerhört smittsamt. Smittämnet kan spridas via luft över flera kilometer. Transportfordon, redskap och människor som fått viruset på kläderna kan också bidra till att sprida smittan mellan besättningar.
Infekterade djur utsöndrar virus redan innan symtom kan ses och även efter tillfrisknande. Viruset finns i hela kroppen av det infekterade djuret och sprids via utandningsluft, sekret och mjölk. Kött och andra produkter från infekterade djur innehåller också smittämne.
Om man misstänker sjukdomen
Mul- och klövsjuka lyder under epizootilagen. Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att ta in det misstänkt smittade djuret och alla andra djur i samma flock samt stänga dörrar och fönster. Inga personfordon eller något djur får lämna anläggningen förrän en veterinär tagit över fallet.