– Vi ser mycket allvarligt på detta, eftersom bristande rabiesskydd innebär en risk för såväl folkhälsa som djurhälsa. Som en direkt åtgärd kommer Jordbruksverket att börja med stickprovskontroller av gatuhundar som förs in i Sverige från länder med rabies, och vidta åtgärder om det krävs. Syftet är att undersöka om hundar, trots vaccinationsintyg, har för dåligt rabiesskydd, säger Lotta Hofverberg.
Av de 31 hundar, vars antikroppar har analyserats, hade 16 för dåligt rabiesskydd. Jordbruksverket har fattat beslut om att avliva fyra av hundarna. I tolv fall isoleras hundarna under en period tills risken för rabies bedöms vara tillräckligt låg.
– Det enda sättet att vara säker på att en hund har tillräckligt skydd mot rabies är att ta ett blodprov och analysera det. Det bör importören göra innan hunden tas till Sverige, för att vara säker på att hunden inte kan utgöra en risk, säger Märta North, smittskyddschef på Jordbruksverket.
SVA lämnar rekommendationer
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har genomfört analyserna och sammanställt resultaten till Jordbruksverket. SVA har också lämnat rekommendationer om åtgärder som kan vidtas för att öka säkerheten i samband med import.
– Att så många prover innehöll en antikroppskoncentration under det internationella gränsvärdet, trots att hundarna hade vaccinationsintyg, är mycket oroande. Rabiessituationen inom EU har förbättrats under senare år, men i flera länder i EU:s absoluta närhet är rabiessituationen mycket problematisk. Rabies förekommer där hos både tama och vilda djur och varje år dör människor. Det är en dödlig sjukdom och det finns inget botemedel, säger Gunilla Hallgren, epidemiolog på SVA.