Sverige har under flera decennier framgångsrikt arbetat med att övervaka och bekämpa salmonella i hela livsmedelskedjan, och vi har ett mycket gott läge. Det nationella kontrollprogrammet bygger på bakteriologisk provtagning. Prover tas bland annat vid slakterier, obduktioner och vid misstänkt sjuklighet i besättningar. Vid tankmjölksundersökningarna används en annan metod som innebär att man letar efter antikroppar mot salmonella i mjölk. Dessa undersökningar är ett värdefullt komplement till den ordinarie salmonellaövervakningen.
Antikroppar i fyra procent av mjölkbesättningarna
Resultaten av 2019 års tankmjölksscreening visar att salmonellaförekomsten är fortsatt låg i landet. Antikroppar mot salmonella påvisades i prov från fyra procent av besättningarna, men förekomsten varierar mycket mellan olika regioner. Högst förekomst av tankmjölkspositiva besättningar fanns på Öland och Gotland.
– På Öland är det en sedan tidigare känd högre förekomst av den nötkreatursanpassade Salmonella Dublin. På Gotland skiljer sig resultaten jämfört med det vi såg vid den förra undersökningen 2013. Här är det dock huvudsakligen frågan om en annan typ av salmonella, som vi inte har fastställt ännu, säger epidemiolog Estelle Ågren, SVA.
Resultaten för Öland visar på ungefär samma nivå, 24 procent, som i en lokal undersökning på Öland i mars 2009, men är något högre än vid den nationella screeningen 2013. På Gotland ses en förändring från 5,5 procent positiva tankmjölksprover i april 2013 till 22 procent i oktober 2019.
– Skillnaderna på Öland skulle kunna förklaras av den årstidsvariation som finns när det gäller antikroppar mot salmonella i tankmjölk, säger Estelle Ågren, men skillnaderna på Gotland är större än vad som kan förväntas utifrån årstidsvariationen.
Folkhälsoaspekter på salmonella
Salmonella bekämpas i första hand av folkhälsoskäl. De flesta människor som smittas av salmonella smittas utomlands. Provtagningar inom kontrollprogrammet visar att svenskproducerade livsmedel i princip är fria från salmonella.
Livsmedelsverkets generella rekommendationer är dock ändå att mjölk alltid pastöriseras och malet kött alltid genomsteks vid tillagning, eftersom det är effektiva sätt att avdöda eventuella skadliga bakterier.
Vad händer nu?
Smittspridning med salmonella till nötkreatursbesättningar kan ske på många olika sätt; från omgivande miljö, från vilda djur eller fåglar, från foder eller vatten, från människor eller från andra besättningar. För att få en bättre förståelse för hur smittspridning skett på Gotland och för att få en bättre förståelse för var smittan kommer ifrån och hur den sprids, planerar nu myndigheterna tillsammans med näringens organisationer för att följa upp resultatet på Gotland. Det behövs för att kunna vidta och rekommendera relevanta åtgärder.
– Som ett första steg planeras en uppföljande tankmjölksundersökning på Gotland till våren, säger Estelle Ågren.
Myndigheterna kommer inte att genomföra provtagningar i syfte att identifiera enskilda besättningar till följd av tankmjölksresultaten.
– Tankmjölksundersökningar är till för att ge en helhetsbild av salmonellasituationen i landet och fånga upp eventuella regionala förändringar. Detta gör att vi kan rikta rådgivningsinsatser där de bäst behövs, säger Märta North som är smittskyddschef på Jordbruksverket.
