Användning av antibiotika till djur gynnar resistenta bakterier. Bakterierna kan sedan spridas till människor, exempelvis via livsmedel. Resistenta bakterier kan till exempel leda till det blir allt svårare, eller ibland omöjligt, att bota vanliga infektioner. Därför övervakas regelbundet förekomsten av antibiotikaresistens bland bakterier hos djur och på kött inom EU. Den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) och den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) publicerade nyligen resultaten från övervakningen om antibiotikaresistens från åren 2017 och 2018.
Läget förbättras på flera håll i Europa
Enligt rapporten börjar antibiotikaresistensläget nu förbättras i vissa länder i Europa. Det visar andelen slumpmässigt utvalda tarmbakterier av typen E. coli från friska djur som är känsliga för undersökta antibiotika.
– Detta kan hänga ihop med den minskade användningen av antibiotika till djur som ses i många länder i Europa, säger Oskar Nilsson, veterinär och antibiotikaexpert vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Rapporten visar också att en del länder, bland annat Sverige, har en bra situation jämfört med flertalet andra länder. Ett exempel på detta är att omkring 70 procent av slumpmässigt utvalda tarmbakterier av typen E. coli från friska djur är känsliga för undersökta antibiotika.
– I Sverige har alla intressenter länge arbetat med smittskydd och förebyggande hälsoarbete under ledstjärnan "friska djur behöver inte antibiotika". Detta, tillsammans med en klok antibiotikaanvändning när det behövs, har gjort att läget bland djur i Sverige är fördelaktigt, säger Oskar Nilsson.
ESBL minskar i fler länder
Ett annat exempel där situationen överlag förbättrats är förekomsten av bakterier som bildar ESBL (extended spectrum beta-lactamases) och därför är resistenta mot betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) hos slaktkyckling och på kycklingkött.
– Vi har under några år sett en nedgång i förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos kyckling i Sverige och det är glädjande att vi nu ser samma utveckling i många andra länder, även om det fortfarande är en mycket hög förekomst i vissa länder. Att förekomsten av ESBL-bildande bakterier minskat hos slaktkyckling i Sverige beror troligen på att förekomsten bland avelsdjuren har minskat. Detta är en följd av flera års arbete av näringen och avelsföretagen, i samverkan med myndigheter, säger Oskar Nilsson, veterinär och antibiotikaexpert vid SVA.
