Gå direkt till innehåll

SvarmPat - samarbetsprogram för antibiotikaresistensövervakning

SvarmPat är ett samarbetsprogram som drivs av SVA och Gård & Djurhälsan finansierat via anslagsmedel av Jordbruksverket. Övergripande syfte med programmet är att motverka utveckling och spridning av antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier hos lantbrukets djur.

Verksamheten bedrivs genom övervakning och dokumentation av resistens hos sådana bakterier. Dessutom genomförs riktade studier inom områden där kunskapen behöver stärkas. I verksamheten ingår också att genom olika aktiviteter förmedla den kunskap som genereras inom programmet. En del av resultaten presenteras årligen i rapporten Swedres-Svarm (Övervakning - SVA) där SvarmPat utgör en del i övervakningen av bakterier som framkallar sjukdom hos djur.

Nedan ges några exempel på studier som nyligen har genomförts eller som pågår inom SvarmPat.

Klinisk mastit hos mjölkkor

Bakteriepanorama vid klinisk mastit hos mjölkkor och resistensläge hos isolerade bakterier övervakas i en studie som pågått sedan 2013. De vanligaste bakteriearterna är Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalactiae, Escherichia coli och Streptococcus uberis. Penicillinresistens har påvisats i 2,6 % av S. aureus-isolaten och streptokockerna är generellt känsliga för penicillin.

Mycoplasma bovis

Genom att odla från prover som är mycoplasma-positiva i PCR-analys har bakterien Mycoplasma bovis från svenska kalvar kunnat isolerats. Dessa har sedan resistensbestämts och helgenomsekvenserats. Standardiserade metoder och kliniska brytpunkter saknas men de sammanlagda resultaten tyder på att de svenska isolaten är resistenta mot tetracykliner och makrolider.

Ultraljud för bedömning av lunginflammation hos kalv

Lunginflammation är en vanlig orsak till antibiotikabehandling av kalvar. I ett tidigare projekt användes ultraljud för att utvärdera kriterier för behandling av kalvar med lunginflammation. I ett fortsättningsprojekt 2022 behandlades en grupp av kalvar baserat på ultraljudsfynd i lungorna och en annan grupp behandlades vid symptom enligt besättningsveterinärens instruktioner för villkorad läkemedelsanvändning. Erfarenheterna från projekten visar att ultraljud är ett bra hjälpmedel när det gäller att diagnostisera lunginflammation hos kalv men bör användas tillsammans med kliniska tecken på lunginflammation för att identifiera akut lunginflammation.

Anaplasmos hos nötkreatur

Idisslare på bete riskerar att drabbas av sjukdomen anaplasmos (betesfeber), orsakad av bakterien Anaplasma phagocytophilum som sprids med fästingar. En enkät har under våren skickats ut till veterinärer runt om i Sverige med frågor om förekomst av anaplasmainfektion, hur man diagnostiserar och behandlar samt behandlingsresultat. Dessutom erbjuds under betessäsongen 2023 kostnadsfri PCR-analys vid misstänkta fall av anaplasmainfektion.

Ledinflammation hos gris

Hälta är en vanlig orsak till antibiotikabehandling av grisar i olika åldrar. Inom SvarmPat har flera projekt genomförts med fokus på ledinflammation. I en studie undersöktes förändringar och bakteriefynd i leder från diande grisar som avlivats på grund av hälta. Majoriteten av grisarna hade klöv- och hudskador, och även navelinfektioner. Många hade kroniska ledförändringar vilket tyder på att det kan vara svårt att upptäcka hältor i ett tidigt skede. Bakteriologisk undersökning av ledproverna visade att de vanligaste bakterierna var Streptococcus equisimilis, känsliga för penicillin, och Staphylococcus hyicus, där nästan 70% var penicillinresistenta.

I en annan studie undersöktes ben från slaktsvin som avlivats på grund av hälta där behandling ej fungerat. Kronisk infektiös artrit var den vanligaste diagnosen och det bedömdes att behandlingssvikt troligen berodde på sent insatt behandling. En pilotstudie har även gjorts i fält med fokus på diagnosställande där kliniska parametrar jämfördes med fynd vid provtagning av lederna hos halta slaktsvin. I en pågående studie kommer problemet med hältor hos slaktgrisar kartläggas närmare genom att undersöka slaktskadestatistik och behandlingsrapporter bakåt i tiden.

Akut mastit hos tacka

Mastit (juverinflammation) är relativt vanligt och den fårsjukdom som behandlas mest med antibiotika i Sverige. Inom ramen för SvarmPat genomfördes år 2007 en undersökning som visade att penicillinkänsliga Staphylococcus aureus var dominerande bland de provtagna mastiterna. Under 2022 och 2023 upprepas undersökningen för att uppdatera kunskaperna om vilka bakterier som idag är vanligast vid mastit hos får samt deras resistensmönster.

Bakterier från odlad fisk

Bakterier som isoleras från fisk i samband med sjukdomsutbrott i fiskodlingar resistensundersöks inom SvarmPat. De vanligaste bakteriearterna vid utbrott är Flavobacterium psychrophilum, Flavobacterium columnare, Aeromonas spp. och Aeromonas salmonicida var. salmonicida. Resistens mot tetracyklin och kinoloner är vanligt hos Flavobacterium psychrophilum. Under 2022 och 2023 utförs också en utökad provtagning på odlad lax för bakterieodling och resistensundersökning. Syftet är att undersöka hur utbredda patogena Aeromonas spp. och andra primär- och sekundärpatogena bakterier är i laxfiskodlingar, och hur vanligt det är med resistens mot oxolinsyra och andra antibiotika som används.