Gå direkt till innehåll

Iridovirus hos stör

Fisk

Iridovirusinfektion på stör kan orsakas av flera olika iridovirus. Infektion kan vara associerad med hög dödlighet och har påvisats i USA och Europa.

Anmälningspliktig :

Ja

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

Iridovirus innehåller fem undergrupper, varav tre (Lymfocystivirus (hudtumörer), Megalocytivirus och Ranavirus (båda orsakar systemiska infektioner)) anses infektera fisk. Iridovirusen hos stör liknar Lymfocystivirus i att de infekterar epitelceller, men utgör en hittills odefinierad grupp. Ett virus som påvisats hos stör är ett Ranavirus. Iridovirus har påvisats på stör i Nordamerika och i Europa. Olika, närbesläktade varianter har påvisats på olika arter. I Sverige har Acipenser Iridovirus European-I (AcIV-I) påvisats vid utbrott på sibirisk stör.

Kraftig avmagring, yngel av sibirisk stör.
Kraftig avmagring, yngel av sibirisk stör. Foto: Charlotte Axén/SVA

Symtom

Symtom ses främst hos juvenil fisk med akuta utbrott eller progressiv sjuklighet och dödlighet. Hos yngel kan den kumulativa dödligheten bli uppåt 90-100 procent. Dödligheten avtar med åldern och vuxna förblir oftast symtomfria. Fisken slutar äta och magrar av, blir slö, får balansproblem och simmar okoordinerat. I de mest akuta fallen ses hyperventilering och andnöd. Gälarna är bleka och kan ha petekiella blödningar. Blek hud kan eventuellt också ses, liksom petekiella blödningar i munregionen, på buken och på ventrala fenor.

Sekundära bakteriella eller parasitära infektioner samt stress kan bidra till akutisering och ökad dödlighet.

Punktformiga blödningar i området för bukfenorna, yngel av sibirisk stör.
Punktformiga blödningar i området för bukfenorna, yngel av sibirisk stör. Foto: Charlotte Axén/SVA

Etiologi och patogenes

Infektionsagens

I Nordamerika:
  • White sturgeon iridovirus (WSIV), Missouri River sturgeon iridovirus (MRSIV), Namao virus (NV), British Colombia White sturgeon virus (BCWSV), Shortnose sturgeon virus (SNSV)
  • Frog iridovirus 3 (FV3, Ranavirus)
I Europa:
  • Acipenser iridovirus European-I (AcIV-I), Namao virus (NV)-liknande virus

Infektionsport

Via hud, gälar och sannolikt även oralt intag

Spridning i djuret

Iridovirus återfinns främst i hud och gälar, i luktorganet och i övre delen av magtarmkanalen. FV3 sprids systemiskt i fisken.

Smittvägar

Via vattnet, via utsöndrade viruspartiklar eller avslungade infekterade epitelceller.

Överlevnad

-

Provtagning och diagnostik

Tag kontakt med diagnosticerande lab och informera att prov kommer innan provtagning genomförs.
Iridovirus från stör är svårodlade men vissa går att odla på specifika cellinjer. Diagnostik görs också med PCR och sekvensering. Histologi bör göras för att undersöka förekomst av så kallad inklusioner.

För diagnos skickas antingen:

  • levande eller nydöd fisk
  • eller aseptiskt prov från hud och gäle i EMEM samt aseptiskt prov från hud och gäle i 70 procent etanol.

Prover för ljusmikroskopisk undersökning uttas från hud (läpp, buk), gäle, njure och hjärna och fixeras i 4-procentig buffrad formalin.

Behandling och profylax

Någon verksam terapi eller vaccin mot sjukdomen finns inte. Vid misstanke om sjukdomen ska veterinära myndigheter informeras.

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2019-11-28