Gå direkt till innehåll

Lymfosarkom hos gädda

Esox lucius

Fisk

Lymfosarkom är en tumör som bland annat kan påträffas växande som en röd-gulaktig svulstbildning ut genom huden hos gädda (Esox lucius). Gäddor med lymfosarkom har hittills nästan uteslutande påträffats i Östersjön.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

Lymfosarkom har i Sverige endast påvisats på gädda och framför allt i Östersjön. Sjukdomen kan drabba en stor del av gäddorna i ett vattenområde, för att efter en tid helt försvinna.

Gäddpopulationen återhämtar sig snabbt.

Lymfosarkom i överkäken.
Lymfosarkom i överkäken. Foto: Anna Lingman/SLU

Symtom

Förändringen syns först som en fjällös svullnad som efter hand växer sig större. Tumörerna kan variera i utbredning och färg, men är ofta vita till gulaktiga, ibland kraftigt gulfärgade,med blodröda stråk.  Djupa insänkningar till under hudnivå kan förekomma i större tumörer.

Vid mikroskopisk undersökning av vävnadssnitt ser man stora mängder odifferentierade vita blodkroppar (lymfocyter).

Hos vissa gäddor har man hittat ärrbildningar i huden, vilket kan tyda på att sjukdomen kan självläka.

Etiologi och patogenes

Orsaken till tumörer varierar allt från spontant uppkomna till inducerade av kemikalier eller virus. Att en stor del av gäddpopulationen i ett område kan drabbas ungefär samtidigt, talar för en smittsam (virusorsakad) etiologi.

Infektionsagens

Lymfosarkom är en aggressiv (malign) tumörtyp som utgår från lymfoid vävnad. Retrovirus har påvisats i lymfosarkom hos gädda. 

Infektionsport

Okänd

Spridning i djuret

I många olika organ, till exempel hud, muskulatur, njure, lever

Smittvägar

Sjukdomen har experimentellt kunnat överföras från fisk till fisk

Provtagning och diagnostik

Diagnosen ställs ofta genom okulär besiktning. Mikroskopisk (histologisk) undersökning av fixerade vävnadssnitt kan användas för att klassificera tumören.

Behandling och profylax

Lymfosarkom hos gädda.
Lymfosarkom hos gädda. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Behandling saknas. På grund av spridningsrisk ska sjuka fiskar som fångas tas upp på land, avlivas och destrueras på lämpligt sätt för att minimera smittspridning. Att skära bort tumörerna och slänga tillbaka fisken levande är inte etiskt korrekt då det orsakar lidande, eventuellt även förblödning (samt med risk för virusspridning då tumören kan sitta djupt).

Sjukdomen betraktas ej som överförbar till människa.

Fiskar med tecken på svulstbildningar i huden/muskulaturen och/eller öppna sår i huden bör dock inte användas för konsumtion av människor eller djur.

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2019-11-29