Gå direkt till innehåll

Nässtyngflugor

Cephenemyia stimulator, Cephenemyia ulrichii

Hjortdjur Ren

SVA undersöker förekomsten av styngflugelarver hos rådjur och älgar i landet. Parasiten kan bara ses i svalg eller näshåla under vår och sommar.
Du som är eftersöksjägare och tar hand om eller avlivar till exempel trafikskadat vilt året runt är den som har möjlighet att påvisa var i landet styngflugan finns.

Karta över Sverige med markerade fyndplatser.
Ungefärliga platser där fynd av svalgkorm hos älg har gjorts och registrerats på SVA, antingen vid älgobduktioner, inskickade parasiter eller foton på parasiter. Parasitens utbredning speglas genom symboler i olika färg och form. Karta: Arne Söderberg/SVA

Rådjurets nässtyngfluga

Under våren 2013 fick SVA foton på ett avlivat rådjur från Skåne, där typiska styngflugelarver kröp ur näsan efter avlivningen. Larver skickades inte in så de kunde inte artbestämmas, men troligen rörde det sig om rådjurets nässtyngfluga (Cephenemyia stimulator). Under 2015 fick SVA styngflugelarver från två trafikdödade rådjur från norra Skåne som artbestämts till Cephenemyia stimulator. För att bevaka flugans vidare spridning tar vi också fortsättningsvis gärna emot rapporter och fluglarver från rådjur angripna av svalgstyngflugor.

Älgens nässtyngfluga

Älgens nässtyngfluga (Cephenemyia ulrichii) har sedan åtminstone mitten av 1970-talet funnits i norra delarna av landet där den kommit från Finland. Efter att ha spridit sig söderut i Sverige finns nu nässtyngflugan etablerad i hela landet. Enligt rapporter från vissa områden noteras nässtyng”ofta” hos älg som trafikdödas under sommaren. Fynd av älgens nässtyngfluga som rapporterats in till SVA mellan 1975 och 2014 finns redovisade på kartan intill.

Övervakning

Hittar du styngflugelarver i svalget eller i näshålan hos avlivade rådjur (troligast i Skåne län) eller älgar från hela landet under vår och sommar så vill SVA gärna ha några exemplar inskickade för typning. Även hela huvudet från ett angripet djur går bra att skicka in. De vita upp till fyra cm långa larverna ses enklast i bakre delen av svalgområdet när tungan tas ur eller när huvudet har skurits av.

För att kartlägga var parasiterna finns behöver vi även information om var (kartkoordinater, kommun, län) och när djuret hittats eller avlivats, samt dina kontaktuppgifter (namn, adress, mobilnummer, e-post) så att du kan få en kopia på undersökningarna.

Älgkranium i genomskärning med små larver i svalget.
Älg, Cephenemyia ulrichii, med larver i svalg. Foto: SVA

Skicka in prov

Larver

Lägg ett flertal larver i en plastburk eller plastpåse, förslut väl i en extra plastpåse. Lägg prov och remiss (pdf) i ett vadderat kuvert.

Hela huvudet

Kontakta SVA så skickar vi ut en transportkartong, plastsäck med mera. Bifoga remiss (pdf). Kontakta via e-post vilt@sva.se eller telefonnummer 018 - 67 40 00.

Tack på förhand för dina insatser för viltsjukdomsövervakningen!

Fakta om styngflugor

Hjortdjur är värd för styngflugans larver. Styngflugor ser ut som små humlor, där honorna hos en del arter sprutar ut larver i näsöppningarna hos älg, rådjur eller renar under sommaren. Vanligen har en viss nässtyngflugeart endast en hjortart som värd – älgen har Cephenemyia ulrichii, rådjur har Cephenemyia stimulator och renens nässtyngfluga heter Cephenemyia trompe. Larverna förflyttar sig till svalgområdet, sätter sig fast med vassa munhakar i svalgslemhinnan och livnär sig på sekret från den såriga vävnaden. De vita larverna växer under vintern och när de är 3-4 cm långa börjar de mörkna och släpper taget från slemhinnan. De hostas ut ur munnen på värddjuret och gräver ner sig i jorden för att förpuppas. När flugan kläcks fram ur puppan sker en parning och därefter flyger honan och letar efter sitt värddjur för att deponera de nykläckta larverna.

Andra arter av styngflugelarver utvecklas under huden på värddjuren. Honan lägger ägg på hårstrån hos hjortdjuret, larven kläcks, tar sig in genom huden och kryper under skinnet till ländryggen, där de växer till under vintern. När larven har vuxit färdigt kryper den ut genom ett litet hål i huden, ramlar ner på marken och gräver ner sig i jorden för att förpuppas. Hos renen är Hypoderma tarandi, mycket vanligt och de flesta renägare behandlar sina renar årligen med avmaskningsmedel mot just styngflugelarver under huden, så kallad ”korm”. Från ungefär Danmark och söderut finns hudstyngflugan Hypoderma diana hos rådjur.

Hitta på denna sida