Gå direkt till innehåll

Trikinos som zoonos

Trikiner

Häst Vilda djur

Det finns flera trikinarter varav fyra förekommer i Sverige; Trichinella spiralis, T. pseudospiralis, T. nativa och T. britovi. De två förstnämnda är vanligast.

Anmälningspliktig :

Ja

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Ja

Trikiner är parasitära maskar som förekommer i de flesta delar av världen hos köttätande djur och även hos människor. Trikinlarverna utvecklas i tarmen till vuxna maskar, vilka i sin tur producerar nya larver som förs med blodet ut till muskelvävnaderna, där de efter några veckor kapslar in sig. Infrysning till –18 grader i 4 veckor dödar många trikinarter, men det finns även mer eller mindre frysresistenta arter såsom T. nativa och T. britovi. I samband med slakt kontrolleras alla grisar och hästar i Sverige på förekomst av trikiner. Även vildsvin och björn avsedda för konsumtion kontrolleras.

Vildsvin som bökar i jorden
Enstaka fall av trikinsmittade vildsvin påvisas i Sverige idag. Foto: SVA.

Förekomst

Sjukdomen förekommer i hela världen i varierande grad beroende på konsumtionsvanor. I Sverige har sjukdomen inte påvisats hos tamgrisar sedan 1994. Enstaka fall har under senare år påvisats hos vildsvin och andra vilda djur som björn, räv, lodjur, varg och fågel. Under de senaste tio åren har enstaka fall hos människa också rapporterats. Dessa individer har smittats utomlands eller genom att äta importerade livsmedelsprodukter (kallrökt korv).

Symtom

Infektion med ett fåtal larver ger oftast inga symtom medan en kraftigare infektion kan ge symtom såsom diarré, buksmärtor, muskelsmärtor, feber, svullna ögonlock och ljuskänslighet. Ibland har trikinos dödlig utgång hos människa.

Inkubationstid

8–15 dygn (5–45).

Smittkälla

Kött från tamgris, vildsvin, häst och björn.

Smittvägar i Sverige

Främst genom förtäring av rått eller otillräckligt upphettat kött från gris, vildsvin eller björn, men även björn och hästar kan vara bärare av trikinlarver. Kallrökning avdödar inte trikiner.

Kontrollåtgärder

Undersökning: Av gris, häst, vildsvin och björn vid slakt.

Upphettning: För att trikiner i kött ska oskadliggöras måste köttet upphettas så att hela köttstycket uppnår en temperatur på minst +68 grader C.

Frysning: Frysning är en osäker metod för att avdöda trikiner eftersom de olika arterna är olika känsliga för låga temperaturer. Fryskänsligheten beror också på vilket värddjur trikinlarverna befinner sig i. Exempelvis, frysning vid -18 grader C i fyra veckor oskadliggör trikinlarver i kött från tamgris, men inte alltid i vildsvinskött.

Hitta på denna sida