Gå direkt till innehåll

Vitprickig kräftdjurssjuka hos räka

White Spot Disease (WSD)

Kräftdjur

White Spot Disease är en virusorsakad sjukdom som förekommer i områden med odling av jätteräkor. Födoorganismer kan fungera som bärare av viruset. Levande virus har påvisats i frysta råa räkor. Räkor av familjen Penaeidae anses mest känsliga, men hittills har ingen resistent kräftdjursart påvisats.

Anmälningspliktig :

Ja

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

Sjukdomen WSD påvisades första gången 1992 i Kina. Numera har WSD spridits till många områden där saltvattensräkor odlas (Asien, Nord-, Syd- och Centralamerika och Afrika). Sjukdomen har även rapporterats från räkodlingar i Europa. Huvudskälet till smittspridningen anses vara transport av räkyngel mellan räkodlingar. Frysta råa räkor kan också bidra till smittspridningen (viruset överlever frysning).

Symtom

Viruset angriper i första hand vävnad under ryggskölden på räkan och kan ses som vita fläckar under denna, därav namnet. Observera att sådana vita fläckar kan också uppträda vid bland annat bakterieinfektioner. Vid experimentella infektioner hos kräftor, krabbor och hummer syns inte vävnadsskadorna under ryggskölden särskilt tydligt på grund av deras betydligt tjockare skal. Symptomen på andra kräftdjur är därför mer diffusa. Bestånd med jätteräkor drabbas ofta av hög sjuklighet och dödlighet till följd av infektionen, medan andel insjuknade och döda varierar stort på andra grupper av kräftdjur. 

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

White Spot Syndrome Virus (WSSV) är ett DNA-virus ingående i familjen Nimaviridae, släktet Whispovirus

Infektionsport:

Via infekterad föda och sannolikt även via vattnet

Spridning i djuret:

I huden och inre organ

Smittvägar:

WSSV sprids vertikalt (från föräldradjur direkt till avkomman) samt horisontellt (kannibalism, predation, via vatten). Födoorganismer såsom borstmaskar, insektslarver, musslor, rotatorier och andra kräftdjur kan agera som bärare (vektorer) av viruset. Även till synes friska djur kan vara smittbärare hela livet och sprida sjukdomen.

Överlevnad:

Viruset är infektiöst i minst 30 dagar i saltvatten vid en vattentemperatur av 30º C.

Diagnostik

Innan provtagning genomförs, informera diagnosticerande laboratorium om sjukdomsmisstanken och att prov kommer att sändas in. I samband med detta bör ni informera er om hur provtagningen och transport av proven ska ske till laboratoriet.

För undersökning skickar du in:

  • levande, döende eller nydöda kräftdjur (eller delar av kräftdjuret), färska eller alkoholfixerade.

Behandling, sanering, profylax och restriktioner

Någon verksam terapi eller vaccin mot sjukdomen finns inte. I räkodlingar kan sanering vara aktuell efter påvisad smitta. Profylaktiska åtgärder kan vara separat hållning av djurgrupper, karantän av inköpta djur, eventuell provtagning avseende WSSV och god hygien. Viruset avdödas inom 120 minuter vid 50º C och inom en minut vid 60º C. Risk för spridning av WSSV/WSD till odlingar och vilda bestånd av kräftdjur (söt- och saltvatten levande kräftdjur) via frysta råa räkor från WSD-smittade områden ska inte negligeras.

Restriktioner avseende flyttning av levande djur och redskap från smittad odling/ vattenområde kan också bli aktuellt vid påvisande av WSSV/WSD eftersom WSD är en anmälningspliktig sjukdom enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket informeras. Observera, att all utrustning som har varit i kontakt med infekterat material ska saneras.

Hitta på denna sida