Gå direkt till innehåll

Bakteriella faror i foder

Nedan listas några av de bakterier som förekommer i foder och kan förknippas med hälsopåverkan hos djur. 

Enterobacteriaceae är en stor familj fakultativt anaeroba, gramnegativa bakterier, där många av dem lever i mag-tarmkanalen på djur. Familjen består av många ofarliga bakterier, men omfattar även några av de mer kända sjukdomsframkallande (patogena) bakterierna. I fodersammanhang är det framför allt salmonella, enterobakterier, och Escherichia coli som har betydelse för djurhälsan.

Salmonella förekommer i magtarmkanalen hos människor, kallblodiga och varmblodiga djur samt i den omgivande miljön, i foder och vatten. Det finns många serotyper (> 2500) av salmonella och de flesta kan infektera både djur och människor.

Klostridier kallas även för smörsyrabakterier. De är strikt anaeroba och är sporbildande. Det finns många arter som kan orsaka vitt skilda problem avseende både djurhälsa och livsmedelskvalitet. Klostridier är vanligt förekommande i jord och gödsel. Jordinblandning i samband med skörd ökar risken för att grödan ska innehålla klostridier. De är syrakänsliga och tål inte pH-värden under 4,2. pH 7,0-7,4 och temperaturer omkring 37°C är optimalt för deras tillväxt.

Clostridium botulinum är av särskilt intresse eftersom bakterien kan producera botulinumtoxin, ett neurotoxin som är bland de giftigaste substanser man känner till. Vissa typer av botulinumtoxin (framför allt typ B, C, C/D, D och E) är patogena för djur. Förgiftningar förekommer främst hos hästidisslare och fåglar.

Clostridium chauvoei är den viktigaste orsaken till frasbrand som kan drabba betande nötboskap.

Listeria monocytogenes är fakultativt aeroba bakterier som kan tillväxa vid 0-42°C med ett optimum mellan 30 och 35°C. Under 5°C är tillväxten extremt långsam. Bakterien avdödas vid 60-70°C och är relativt syratolerant med minimivärden på pH 4,4-5,6. Listeria kan utgöra en risk då ensileringen misslyckats, som i dåligt förslutna eller läckande ensilagebalar.

Bacillus spp (plural Bacilli) är sporbildande bakterier som omfattar bland andra B. antracis vilken kan ge mjältbrand och B.cereus som kan kontaminera mjölk med efterföljande kvalitetsproblem och risk för matförgiftningar som huvudsakliga effekter.

B.antracis intar en särställning eftersom den dels kan orsaka mjältbrand, och dels för att dess sporer kan överleva i mark i mer än 80 år. Nya mjältbrandsfall har på senare år förekommit då kor fått i sig sporer genom att beta på marker där mjältbrandsdrabbade djur begravts för mer än 50 år sedan.

Senast uppdaterad : 2019-12-03