Gå direkt till innehåll

SVA letar ehec-bakterier i hjortdjur

SVA kommer under 2020 att leta efter ehec-bakterier i svenska hjortdjur. Insamlingen är en del av ett stort europeiskt forskningsprogram där ehec-bakterier från olika länder och djurslag ska jämföras.

SVA kartlägger ehec genom att samla in träckprover. Foto: Pixabay
SVA samlar in träckprover för att kartlägga om hjortdjur bär på ehec-bakterier. Insamlingen sker inom ramen för det större, europeiska projektet European Joint Programme (EJP). Foto: Pixabay

Ehec är en sorts bakterie som kan ge allvarlig magsjuka, framförallt för barn. Människor smittas oftast av livsmedel eller kontakt med idisslare (framförallt nötkreatur).

I andra länder har man även haft utbrott kopplade till köttprodukter från hjortdjur, men så vitt vi på SVA vet har vi inte haft några utbrott eller ehec-fall kopplade till hjortdjur i Sverige.

Varför gör vi den här studien?

Ehec-bakterie sedd genom svepelektronmikroskop. Foto: NIAID.
Ehec-bakterier kan ge allvarlig magsjuka, framförallt för barn. Foto: Rocky Mountain Laboratories, NIAID.

SVA är med i ett stort europeiskt forskningsprogram där ehec-bakterier från olika länder och djurslag ska jämföras. Därför planerar vi att under 2020 att leta efter ehec-bakterier i svenska hjortdjur. Vi vill göra kartläggningen i flera steg för att undersökningen ska bli så heltäckande som möjligt. Vi hoppas att vår forskning ska kunna bidra till att hålla både djur och människor i Sverige friska. Vi är mycket tacksamma för varje prov vi kan få in.

I det första steget samlar vi på SVA in avföringsprov från svenska hjortdjur, både frilevande och i hägn. Vi hoppas dels kunna bedöma om det finns risk för smittspridning mellan tama idisslare och hjortdjur. Vi vill också undersöka om det finns risk att hjortdjur smittar människor, antingen via köttprodukter eller t.ex. kontamination av odlingar eller vatten.

Provtagningen är anonym

Vi vill inte hantera potentiellt känsliga personuppgifter i projektet. Analysen av proverna kommer ske först när vi fått ihop tillräckligt många prover, men vi vill också vänta med analyserna några månader. Eventuella ehec-bakterier brukar inte vara kvar i samma djurgrupp längre än så, och då kan vi vara säkra på att provsvaret inte längre är så relevant.

Mot bakgrund av det här, vill vi bara veta

  • vilket län och vilken djurart provet kommer ifrån,
  • om djuret varit hägnat eller frilevande, samt
  • djurets kön och ungefärliga ålder, om möjligt.

Om du vill få en kort sammanfattning av resultaten när projektet är slut kan du ge oss en e-postadress eller vanlig postadress så skickar vi det till dig.

Vi kommer inte spara någon koppling mellan inskickade prov och adresser.

Hur ska proverna tas?

Kontakta SVA för mer detaljer.
Kontakta projektsamordnaren vid SVA för mer att få mer detaljerade instruktioner och provtagningsmaterial. Foto: idee-scheibe/Pixabay

Vi vill ha:

  • träckprover från ändtarm vid jakt  
  • träckprover som är direkt plockade från marken.

Proverna ska vara så färska som möjligt och inte frysta. Vi förser dig med remiss/följesedel, förfrankerat kuvert och behållare att skicka in provet i.

Kontakta jenny.eriksson@sva.se som är samordnare i projektet för att få provtagningsmaterial.

Kontakt och mer information

Jenny

Eriksson

Statens veterinärmedicinska anstalt

Senast uppdaterad : 2020-07-20