Lägesbild
Under säsong publicerar vi epidemiologiska lägesbilder utifrån behov. Lägesbilden innehåller beskrivning av aktuell situation samt en analys avseende riskbilden, baserat på tillgänglig information.
Zoner och skyddsnivåer
Om du söker information om fall på tamfjäderfä, zoner runt smittade besättningar eller vad som gäller i skyddsnivåer så finns den informationen på Jordbruksverkets webbplats.
Historiken bakom utbrottet
Utbrott av fågelinfluensa har inträffat med oregelbundna intervall på alla kontinenter. Högpatogen fågelinfluensa (HPAI) finns i fjäderfäpopulationen i vissa delar av Asien och Afrika, vilket lett till att viruset även smittat och orsakat sjukdom och dödlighet bland vilda fåglar. HPAI påvisades för första gången i Sverige i februari 2006 hos två viltlevande viggar. Då var det virus av typen H5N1.
I mars 2015 påvisades återigen HPAI i samband med rutinmässig provtagning av döda svanar som skickats till obduktion. Då av typen H5N8 vilket cirkulerade i viss mån Europa under vintern. Under vintern 2016/17 fick H5N8 mycket stor spridning i Europa med fall hos både vilda fåglar och tamfjäderfä i många länder, inklusive Sverige. Under vintern 2017/18 var det H5N6 som cirkulerade och gav fall på både vilda fåglar och hos tamfjäderfä, dock i mycket mindre utsträckning än vad H5N8 orsakade året innan.
Under 2020/21 konstaterades 24 utbrott av högpatogen fågelinfluensa av subtypen H5N5 och H5N8 i svenska anläggningar i sex län. Under perioden konstaterades också HPAI hos 128 vilda fåglar med en kulmen i antalet fall under februari och mars. Under säsongen 2021–2022 var det 7 utbrott hos tamfåglar och 79 konfirmerade fall av fågelinfluensa hos vilda fåglar, nästan samtliga av subtyp H5N1. Kulmen i smittspridningen under den säsongen var dels i december 2021, dels under sommaren 2022 då ett stort antal havslevande vilda fåglar drabbades. De högpatogena fågelinfluensavirus som fastställts sedan 2020 har samtliga ingått i klad 2.3.4.4 b
Karta över undersökta vilda fåglar
På kartan kan du se vilda fåglar undersökta för fågelinfluensa sedan 1 januari 2017. Det är rapporteringen av döda och sjuka vilda fåglar som är basen för övervakningen av fågelinfluensa hos vilda fåglar. Alla rapporter leder inte till att fåglar blir undersökta, men rapporteringen i sig bidrar med värdefull information och förståelse för sjukdomar.
Du kan själv bidra till övervakningen av fågelinfluensa på vilda fåglar genom att rapportera fynd av sjuka eller döda vilda fåglar via formuläret rapporteravilt.sva.se.
Positiva fynd av fågelinfluensa hos vilda fåglar
För detaljerad information om positiva fynd av fågelinfluensa hos vilda fåglar inklusive ankomstdatum till SVA, subtyp, fågelart, län och kommun se tabell. Observera att positiva fynd som publicerats den senaste veckan ska betraktas som positiva i en första bedömning och att alla steg i analysen då inte är slutförda. (In English: Please note that results of positive findings of avian influenza in wild birds published within the last week, should be regarded as preliminary and complete analysis and international reporting will follow).
Datum som anges för varje fynd är datumet då fågeln ankom till SVA och fynddatum är oftast någon vecka tidigare. Ibland kan det vara upp till flera veckor mellan fynddatum och ankomstdatum till SVA (fågeln förvaras ibland i frys innan inskick) och det finns även en variation i hur lång tid som förflutit mellan tidpunkten när fågeln dog och när den hittades.
Karta över rapporter om sjuka eller döda vilda fåglar
På kartan kan du se vilda fåglar inrapporterade till SVA genom formuläret rapporteravilt.sva.se. Vissa fåglar kan vara rapporterade mer än en gång av olika rapportörer och rapportering som sker via telefon och e-post finns inte inkluderat i kartan.
Rapportering om sjuka eller döda vilda fåglar
Rapporter om dödlighet är av stort intresse för oss, de gör att vi får en uppfattning om var i landet som det dör onormalt mycket fåglar. På så sätt bidrar rapporterna med viktig förståelse för sjukdomens troliga förekomst och spridning.
Baserat på rapporterna försöker vi sedan få in fåglar för att undersöka om fåglarna har influensa. Tyvärr har vi inte möjlighet att undersöka alla döda fåglar som rapporteras. När vi får in en rapport görs en bedömning där vi väger in var i landet fyndet rapporterats från, vilken art det är, om det finns någon som kan paketera och skicka in fågeln, och om vi redan har positiva fynd från området (om influensa redan är påvisad i ett område bidrar ytterligare ett positivt fynd inte med så mycket information och det kan därför vara bättre att ta in prov från fåglar i områden där vi ännu inte påvisat positiva fall). Med detta vill vi poängtera att vi är mycket intresserade av rapporter om döda fåglar, då dessa rapporter bidrar med viktig information, även om varje enskild fågel inte blir undersökt.
Vid hantering av döda vilda djur bör man använd handskar eller vränga en plastsäck/plastpåse om djuret för att undvika direktkontakt. Tänk på god hygien och att hantera materialet i väl ventilerat utrymme, gärna utomhus.