Gå direkt till innehåll

Övervakning av fladdermusrabies

Det är viktigt att skilja på klassisk rabies och fladdermusrabies, European Bat Lyssa Virus (EBLV). Det rör sig om olika så kallade lyssavirus. Klassiskt rabiesvirus har aldrig påvisats hos fladdermöss i Europa. Däremot kan EBLV i mycket sällsynta fall infektera andra djurslag, inklusive människa, vilket är skälet till att viruset övervakas bland fladdermöss i Sverige.

Fladdermus i grotta.
SVA utför övervakning av fladdermusrabies, European Bat Lyssavirus (EBLV), hos svenska fladdermöss sedan slutet av 90-talet. Övervakningen utförs genom att upphittade, inskickade döda fladdermöss undersöks.

Olika typer av rabies

på var i världen de lever kan fladdermöss infekteras med olika typer av lyssavirus. De lyssavirus som förekommer i Europa och där fladdermöss kan fungera som smittreservoar är EBLV1 och EBLV2. Även om det är extremt sällsynt kan båda dessa virustyper infektera andra djurslag inklusive människor, och då orsaka en sjukdom som kliniskt inte går att skiljas från klassisk rabies. Sjukdomen smittar genom att virus utsöndras i saliven hos infekterade djur. Smitta sker via bett eller rivskada med salivkontakt.

I Sverige har man till skillnad från i andra europeiska länder inte lyckats påvisa själva viruset i saliv hos fladdermöss. Forskare i Sverige har enbart upptäckt antikroppar mot rabies i blodet hos vissa fladdermöss. Det tyder på att djuren någon gång smittats, och att deras immunsystem utvecklat skydd mot EBLV.

Klassisk rabies

Klassisk rabies orsakas av ett annat lyssavirus. Det kan spridas av olika djurslag. Sjukdomen förekommer i Östeuropa, men inte i övriga delar av Europa. Räv och mårdhund fungerar som reservoar för detta virus.

Fall av klassisk rabies kan förekomma hos andra djurslag som hund, katt, kor och hästar i smittade områden. Det är i områden där hundar bär smittan som de flesta människor blir smittade av rabies.

I Syd- och Nordamerika kan även fladdermöss bära klassisk rabies, men detta rabiesvirus har aldrig påvisats hos fladdermöss i Europa.

Sverige är rabiesfritt

  • Klassisk rabies har inte påvisats hos några djur i Sverige sedan år 1886. Även om man hittat antikroppar mot EBLV hos fladdermöss anses Sverige vara rabiesfritt. Ett land kan klassas som rabiesfritt trots att EBLV förekommer.

Skicka in döda fladdermöss

Under 2019 genomförs ingen övervakning. Döda fladdermöss kan ändå skickas till SVA enligt rutiner för Fallviltsundersökningar. SVA bestämmer då utifrån sjukdomsberättelsen om djuret ska undersökas avseende EBLV. Önskas undersökning för EBLV går det att beställa det på egen bekostnad.

Under särskilda år har även provtagning av levande fladdermöss i fält genomförts. Syftet med övervakningen är att kartlägga eventuell förekomst av fladdermusrabies i Sverige. Mycket bra och fyllig information om fladdermöss finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Skicka in såhär

Den övervakning av döda fladdermöss som pågått under många år har uppehåll under 2019. Döda fladdermöss kan ändå skickas till SVA enligt rutiner för Fallviltsundersökningar. SVA bestämmer då utifrån sjukdomsberättelse om djuret ska undersökas avseende EBLV. Önskas undersökning för EBLV går det att beställa på egen bekostnad. Fladdermöss paketeras enligt instruktionen nedan.

Det är av största vikt att i alla lägen komma ihåg att ALDRIG TA I EN FLADDERMUS UTAN SKYDDSHANDSKAR! Personer som hittar en allvarligt sjuk fladdermus uppmanas att kontakta veterinär för omhändertagande och avlivning.

Döda fladdermöss kan lindas in i papper eller stoppas i en tom pappersrulle och läggs därefter i en tätförslutande plastpåse och sänds per post i ett vadderat kuvert. Märk kuvertet tydligt med texten ”BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B”, skriv också UN 3373 på kuvertet och rita en kvadrat runt. Ange avsändare.

Det är viktigt för övervakningen att fylla i en medföljande remiss. Uppge namn, adress, telefonnummer, när och var (gärna med koordinater) djuret påträffades och eventuellt avlivades samt övriga observationer av intresse. Det är särskilt viktigt att ange om fladdermusen bitit ett annat djur eller en människa. Insändaren får kopia på analysresultatet. Kontakta alltid smittskyddsläkare om människa har blivit biten.

Fladdermöss är fridlysta och får inte avlivas om de inte har livshotande skador.

Riktad sjukdomsövervakning vilda djur

SVA bedriver flera riktade sjukdomsundersökningar på vilda djur. Övervakningen är inriktad på ett eller flera i förväg specificerade smittämnen hos vissa djurslag, till skillnad från den fallviltundersökning som bedrivs vid SVA, som syftar till att ge en överblick över hälsoläget bland våra vilda djur.  

Dessa riktade undersökningar bedrivs med stöd från Jordbruksverket, Naturvårdsverket eller andra finansiärer och de syftar framför allt till att dokumentera smittskyddsläget i Sverige avseende de specifika sjukdomarna.

Flera infektionssjukdomar kan drabba både vilda djur och tama djur och ibland även människan (zoonoser), därför är dessa undersökningar i vår vilda fauna av stort intresse. 

Undersökningarna bygger på att allmänheten skickar in material (exempelvis blodprov/döda djur) för undersökning, eller riktade insamlingar i projektform. Läs mer under Pågående projekt om du kan lämna ett bidrag.