Gå direkt till innehåll

Mykotoxikos

Gris

Intag av mykotoxiner kan ge upphov till sjukdom hos grisar. Hur detta yttrar sig beror på vilket mykotoxin de exponerats för, hur stora mängderna är och under hur lång tid som grisarna har fått i sig gifterna.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Symtom

Hur yttrar sig intag av mykotoxinerna deoxynivalenol (DON) och zearalenon (ZEA) kliniskt hos grisar?

Intag av små mängder kan resultera i diffusa symtom som kan vara svåra att identifiera. Försämrad tillväxt kan vara ett tecken på mykotoxinpåverkan, men detta kan också orsakas av infektioner.

I vissa fall när grisar utsätts för mykotoxiner ses förändringar i huden. Till exempel kan grisar drabbas av gulsot på grund av leverskador orsakade av mykotoxiner. Även blödningar i huden i varierande omfattning och utbredning kan ses. Dessa kan vara snarlika de hudförändringar som ses vid rödsjuka, PDNS (Porcine Dermatitis and Nephropathy Syndrome) och den anmälningspliktiga epizootisjukdomen svinpest.

Reproduktionsstörningar

Problem som förknippas med ZEA utgörs av reproduktionsstörningar vilka även kan ses vid epizootisjukdomar som PRRS (Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome), AD (Aujeszky´s Disease) och svinpest. ZEA har en östrogen effekt och binds till samma receptorer som östrogen. Hos unga gyltor kan äggstockarna påverkas negativt vilket kan leda till att deras första brunst uppträder senare än som normalt vid sex till sju månaders ålder och hos suggor kan man se längre brunster än normalt. En ökad frekvens omlöp kan också vara ett tecken på ZEA-påverkan och om suggorna utsätts för ZEA under den första tiden efter seminering kan det leda till tidig fosterdöd, vilket i sin tur resulterar i att kullstorleken minskar.

Dräktiga suggor kan kasta sina foster eller föda svag- och dödfödda grisar efter att ha exponerats för ZEA. En ökning i andelen grisar som föds med skak- och fläksjuka kan också relateras till mykotoxiner som suggan har fått i sig under dräktigheten. En minskning i mjölkproduktionen kan även den vara orsakad av ZEA som hämmar frisättningen av prolaktin, ett hormon som är viktigt för mjölkproduktionen. Andra tecken på ZEA-påverkan kan vara att suggornas vulvor svullnar och ibland även rodnar. Slid- och ändtarmsframfall kan också förekomma. Effekter har rapporterats vid ZEA-halter motsvarande 0,25 ppm (mg/kg) i foder.

Infektionssjukdomar

Immunförsvaret kan också påverkas negativt, framförallt efter DON-exponering, vilket kan medföra att grisarna lättare drabbas av infektionssjukdomar eller att smittor som grisarna redan bär på orsakar klinisk sjukdom. Sådana samband kan dock vara svåra att belägga. Nedsatt aptit och total fodervägran kan orsakas av DON exponering men ses även i samband med akuta utbrott av till exempel influensa eller elakartad lungsjuka. Även kräkningar och diarré kan orsakas av mykotoxiner. Effekter har rapporterats vid DON-halter motsvarande 0,6 ppm (mg/kg) i foder.

Foderanalys

För att kunna veta om grisarnas foder eller strö innehåller mykotoxiner måste kemisk analys utföras där halterna av de aktuella ämnena bestäms. Om prover finns sparade från de olika fodermedlen som används kan analyser utföras i efterhand om misstänkta störningar har uppträtt i besättningen. Halmen bör helst testas före användning. Det skall beaktas att det utifrån hur foder och strö ser ut och hur det luktar är omöjligt att avgöra om det innehåller mykotoxiner.

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2019-10-09