Gå direkt till innehåll

Brand - idisslare

Ett varmare och torrare klimat innebär ökad risk för skogs- och gräsbränder. Sådana bränder likväl som ladugårdsbränder kan få allvarliga konsekvenser för lantbrukets djur.

Sommaren 2014 utbröt en stor skogsbrand i Västmanland som medförde stora skador i området och allvarliga konsekvenser för idisslare och andra djur i området. Under 2018 uppstod dessutom flera allvarliga skogsbränder främst i Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Västernorrlands län. Det är inte känt om några idisslare kom till skada eller behövde evakueras i samband med de bränderna.

Bild på brännskadad ko
Brännskador hos nötkreatur som avlivats fyra dagar efter en brand på betet. Foto: Local Land Services, NSW Government, Australien

Erfarenheter av skador på idisslare i samband med gräs- och skogsbränder kommer främst från Australien och Nordamerika.  Konsekvenserna av brand varierar bland annat beroende av vegetationen. I skogar där det främst växer lövträd brinner främst trädtoppar och undervegetation men trädstammarna klarar sig oftast. En brand i sådan skog ger inte samma hetta som vid en skogsbrand i skog med barrträd där hela träden brinner upp.

Antalet överlevande djur påverkas bland annat av hettans intensitet. Brand i undervegetation och gräsbränder leder främst till brännskador på underben och buk medan ladugårdsbränder ofta leder till att djur dör av rökförgiftning/kvävning eller brännskador över hela kroppen. En del djur kan räddas utan brännskador men risken för rökskador i luftvägarna är stor.

Förebyggande arbete

Risker och skador hos idisslare på grund av brand kan minskas genom förebyggande arbete. Detta kan inkludera att minska möjligheten att skogs-/gräsbränder når ladugårdsbyggnader och beten samt att i förväg planera för åtgärder vid olika typer av bränder (ladugård, skog/gräs).

Direkta konsekvenser för djuren - kliniska symtom

Konsekvenserna för djuren varierar beroende på exponering och uppdelas nedan på sådana som drabbar djur på kort respektive längre sikt:

Kort sikt

  • Dödsfall på grund av värme, rökgasförgiftning eller allvarliga brännskador.
  • Brännskador av olika allvarlighet, placering och omfattning.
  • Chock på grund av omfattande brännskador.
  • Irriterade ögon och luftvägar (rinnande näsa, bronkit) på grund av exponering för brandrök som retar slemhinnorna.
  • Kraftig hosta med fradga från näsborrarna efter inandning av rökgaser.
  • Andningsproblem (ihållande hosta och försvårad andning) på grund av inandning av rök och rökpartiklar* som kan tränga långt ner i lungorna.
  • Traumatiska skador på grund av att djuren stressats vid exponering för rök, koloxid och värme och skadat sig.

Längre sikt

  • Lunginflammation på grund av luftvägsinfektion sekundär till irritation av andningsvägarna på grund av inandning av rök.
  • Nya och förvärrande av befintliga infektionssjukdomar på grund av att stress lett till nedsatt lokalt och allmänt immunförsvar.
  • Sårinfektioner sekundärt till brännskador.
  • Minskad produktivitet (till exempel på grund av skadade spenar) och reproduktion (till exempel nedsatt spermiekvalitet i skadade testiklar) med mera.
  • Ökad risk för spridning av infektionssjukdomar mellan djur och besättningar i samband med evakuering av djur eftersom det kan vara svårt att hålla besättningar separat och att rengöra transportfordon på ett korrekt sätt. Detta kan få konsekvenser på längre sikt för kontrollprogram med mera.

Andra konsekvenser som påverkar produktionen

  • Vid brand kan beten kontamineras av nedfallen aska. Det kan påverka smaken på betet, och göra att djuren inte äter tillräckligt. Därför kan extra foder kan behövas. Aska från skogsbrand som djur får i sig genom gräset när de betar påverkar troligen inte deras hälsa, men helst bör djuren exponeras så litet som möjligt. Regn sköljer bort askpartiklar. Om det är mycket aska på bete bör djuren erbjudas annat foder eller flyttas till opåverkade beten.
  • I samband med brand finns även risk att foder förorenas med främmande ämnen som PCB och dioxiner, vilka bildas vid förbränning av organiskt material. Gränsvärden för PCB och dioxiner i foder finns i EU:s bestämmelser om foder. 
  • Foderbrist kan uppstå (till exempel om det inte finns tillräckligt med foder lagrat eller att köpa in eller om beten och vallar skadats allvarligt) vilket kan påverka möjligheten att hålla djur på platsen både på kort och lång sikt. Långtidseffekten på växtligheten beror bland annat på när under växtsäsongen branden sker och växtlighetens sammansättning eftersom olika växter kan ta olika lång tid att komma tillbaka.
  • Vattentäkter kan kontamineras med aska. Livsmedelsverket avråder människor från att dricka vatten som är tydligt färgat eller har en främmande lukt och smak. Vid sådana tillfällen bör man även söka alternativa vattenkällor till djuren. Djurens vilja att dricka kan minska om vattnet fått en bismak. Detta är negativt eftersom det är viktigt att djuren dricker rikligt. Aska kan eventuellt påverka vattenkvaliteten och leda till oönskad växt av bakterier och alger.
  • Om stallbyggnader och/eller staket brunnit upp kan det vara svårt att hålla djur på ett säkert och korrekt sätt både på kort och lång sikt.

Hantering och behandling av djur som skadats eller påverkats på annat sätt

Evakuering av djur

Bild på brännskadat får
Brännskador hos får efter brand på betet. Foto: Local Land Services, NSW Government, Australien
  • Att flytta djuren från rök och eld är det bästa djurskyddet även om själva transporten och den tillfälliga placeringen inte är optimal (till exempel provisoriska stallar).
  • För att minimera risken för spridning av smittsamma sjukdomar är det bra om djur från olika besättningar hålls separat.
  • Om det är svårt att ordna regelmässiga djurtransporter kan andra lämpliga transportmedel användas för att flytta djuren.
  • Byt om möjligt kläder mellan transport av olika besättningar eller djurgrupper.
  • Det bästa är att göra rent transporten/bilen mekaniskt mellan varje transport. Det är viktigare att transporten är torr än att den skuras med vatten och inte hinner torka. Fukt och värme ökar risken för att smittor växer till.
  • Om det inte går att transportera djuren bör de flyttas till närliggande område som bedöms ha låg risk att påverkas av branden (till exempel stor inhägnad med liten växtlighet/ plöjd mark och helst ingen eller liten växtlighet runt om).
  • Vid kraftig rökutveckling i samband med gräs/skogsbrand kan djuren hållas inne om detta bedöms säkert.

Bedömning av drabbade djur

Så snart som möjligt när det bedöms vara säkert för människor och djur görs en första bedömning av hur skadade djuren är. Vid detta tillfälle görs i första hand en bedömning av vilka djur som direkt ska avlivas av djurskyddsskäl och vilka djur som ska behållas för observation och eventuell behandling.

Närmare detaljer om rekommendationer rörande bedömning av djuren i akut skede och under en uppföljningsperiod efter branden ges nedan.

 

Behandling av djur som överlevt brand med eller utan synliga skador

Allmänna råd:

  • Ge djuren en så ren, torr och lugn miljö som möjligt. Om djuren är utomhus bör de ha tillgång till skugga.
    Placera djuren på mjukt underlag om klövarna är skadade.
  • Ge djuren tillgång till rikligt med friskt och svalt vatten att dricka så slemhinnorna i luftvägarna hålls fuktiga och skyddas mot uttorkning. Placera vattnet i nära anslutning till utfodringsplats.
  • Om djuren är inomhus kan man skapa vattendimma i stallet med hjälp av fläktar kopplade till vatten. Dimman hjälper till att hålla uppe luftfuktigheten för att fukta luftvägarna.
  • Utfodra med dammfritt foder av god kvalitet (tillräckligt med protein och mineraltillskott). God näringstillförsel är viktig för att djuren ska kunna återhämta sig.
  • Begränsa för djuren ansträngande aktiviteter.
  • Dikor med kalv kan behöva speciella åtgärder om kons spenar är skadade så inte kalven kan dia. 

Specifika råd rörande behandling av djur som skadats:

  • Behandlingens omfattning påverkas av en mängd faktorer såsom skadornas omfattning men även av möjligheten att ta hand om skadade djur.
  • Förslag på behandling av djur som fått brännskador ges i informationen nedan.
  • Vid skador på luftvägarna rekommenderas, i akut fas, allmänbehandling med NSAID och eventuell allmänbehandling med antibiotika enligt gängse rekommendation vid misstänkt infektiös lunginflammation. Under uppföljningsfasen behövs daglig bedömning. Förmågan att äta och dricka är goda indikatorer på djurens tillstånd men kan förändras upp till sex veckor efter rökinhalering. Vid utveckling av symtom eller förvärrande av symtom bör behandling enligt ovan eller avlivning övervägas. Läkning efter exponering för brandrök tar cirka fyra till sex veckor.
  • Andra skador behandlas enligt gängse rekommendationer beroende på typ av skada.

Specifika råd rörande djur som inte har synliga skador:

  • Djuren bör hållas under daglig uppsikt och bedömas på nytt.
  • Om djuren får kliniska symtom bedöms djuren snarast och beslut tas om behandling eller avlivning.

Att tänka på innan och när djuren flyttas tillbaka

  • Rengör stallet innan djuren flyttas tillbaka. Gör en normal rengöring och vädring av stallarna i den omfattning som behövs (om luften är irriterande för människor är den också det för djuren). Om möjligt kan man passa på att göra den årliga stallrengöringen samt rengöring av ventilationen. Det behövs inga specialmedel för rengöring. Det är viktigt att personer som arbetar med rengöringen skyddar sig från att andas in för mycket sot och damm.
  • När det är möjligt att transportera tillbaka djuren bör det ske i lugn takt utan stress. Transporten ska därför genomföras på vanligt sätt enligt de bestämmelser som finns. Transportfordon ska vara väl rengjorda för att undvika indirekt överföring av eventuella smittor mellan djur.
  • Om besättningen är med i ett kontrollprogram för sjukdomar och har varit i kontakt med andra djur när de var evakuerade är det viktigt att hålla reda på vilka djur de var i kontakt med och prata med veterinär om det kan vara aktuellt med extra provtagningar.
  • Av smittskyddsskäl är det viktigt att djurägare i efterhand rapporterar till Jordbruksverket var deras idisslare har befunnit sig. 

Förebyggande åtgärder för att undvika risker och skador hos idisslare på grund av brand

  • Förebygg brand i lantbruksbyggnader och vid skogsbruk genom lämpliga åtgärder. Lantbrukets Brandskyddskommitté har information om hur man bör gå tillväga.
  • Förebygg möjligheten att skogs-/gräsbrand når ladugårdsbyggnader och beten.
  • Gör plan för åtgärder vid brand av olika typ (ladugård, skog/gräs).

Myndigheter och organisationer som kan vara till hjälp