Sedan 2014 har SVA fått in rapporter och prover från älgar med kraftiga utbredda hudsår på ryggen. Det är huvudsakligen stora kapitala tjurar som är drabbade. Utbredningen har varit från Dalarna och söderut.
Såren är lokaliserade till ländrygg, bröstrygg, kors och ibland även kroppssidor. I sårens ytterkant ses ofta oskadad men pälslös hud, som gränsar till en kraftigt inflammerad och förtjockad hud, som vid ytan är varig och vätskande, ofta täckt av en intorkad sårskorpa. Ibland ses fluglarver i såren.
Orsaken till dessa utbredda sårskador är fortfarande oklar. Mellan 2015 och 2019 utförde SVA en undersökning för att få in information om förekomsten av hudsår hos älgar, samt samlade in prover från älgar som drabbats av dessa hudsår.
I de flesta fallen har drabbade älgar haft riklig eller massiv förekomst med hjortlusflugor (Lipoptena cervi, även kallade älgflugor/älglöss). I vissa fall hittas också öronskabb, Chorioptes sp. Huden är oftast kraftigt förtjockad under sårigheterna, vilket tyder på kronisk klåda, där älgtjurarna har kliat sig på ryggen med hornen. Vad som i grunden orsakar sjukdomen har SVA ännu inte lyckats fastställa. Resultaten från undersökningen finns sammanställda i rapporten Undersökningar av hudsår hos älgar 2015–2019.
Är detta ett lidande?
När en älg med utbredda hudsår upptäcks ställs frågan om man ska avliva älgen av djurskyddsskäl. För en älg som är avmagrad eller allmänpåverkad (oskygg, vinglig, uppenbart "dålig, sjuk") är enkelt att besluta om avlivning. De utbredda hudsåren medför ett lidande, men det är inte enkelt att avgöra graden av lidande och om det i alla lägen är rätt att avliva älgen om djuret i övrigt verkar vara i gott hull och har ett normalt beteende. Enstaka fall av hudsår har kunnat följas över tid och avläkning av hudsåren verkar kunna ske hos vissa älgar. När såren är mycket utbredda (inga definitiva mått kan anges, men kanske när de är över cirka en halvmeter i bredd eller längd) så är det en större hudskada, och då bör bedömningen kunna vara att det är befogat att få avliva älgen. För avlivning av vilda djur får man göra en bedömning från fall till fall, det finns inte några skarpa eller enkla gränsdragningar, utan det får ske på eget ansvar.
Kassera älgen eller äta den?
När en älg fälls under jakt och det visar sig finnas ett utbrett hudsår, så vill jaktlaget veta om man måste eller får kassera kroppen, oftast för att få en ny älg på tilldelningen. Enligt rapportering till SVA så har många jaktlag kasserat eller grävt ner hela kroppen, medan andra har flått av en älg med hudsår och sett att det inte är någon påverkan eller sjukligt med kroppen i övrigt. Även här kan det alltså variera från fall till fall, vissa djur har magrat av, andra är välmusklade och feta, så det finns inte någon strikt linje i hur det kan eller bör hanteras i olika län. En bedömning behöver göras på hela kroppen. Kontakta länsstyrelsen eller ansvariga för älgförvaltningen lokalt om du har frågor om kassering och älgtilldelning.
SVA har fått in och undersökt en del älgkroppar med hudsår och fått in hudprover från hudsår. Rapporten från SVA kan användas som underlag till exempelvis länsstyrelsen i deras beslut, men SVA skriver inte automatiskt intyg på att alla hudsårsälgar bör kasseras. Kontakta SVA innan älgar eller hudsårsprover skickas in!
Kronhjortar
Rapporter finns om kronhjortar som har drabbats av liknande hudsår. Vi är därför intresserade av att få in foton och rapporter från andra hjortdjur för undersökning.
Rapportera in fynd
Rapportera gärna in observationer eller fynd om problem med hudsår hos älg och hjortdjur via rapporteravilt.sva.se.