Över 1000 frivilliga rapporterar till Vilthälsa inpå knuten
Publicerades 2023-06-12

– Det är fantastiskt att så många redan är engagerade i nätverket! Fler rapporter och prover från allmänheten bidrar till att SVA kan få en bättre översikt av hälso- och sjukdomsläget av de vilda djuren i Sverige, säger Gustav Averhed, viltveterinär vid SVA.
Vilthälsa inpå knuten är så kallad medborgarforskning, och kan bidra till ökad kunskap om hur de vilda djuren i vår absoluta närhet mår. SVA uppmanar allmänheten att hålla utkik efter döda djur i sina trädgårdar eller i närheten av bostäderna. Den som träffar på ett dött vilt djur kan rapportera in det till SVA och i vissa fall kan det även bli aktuellt att skicka in djurkroppen.
Gå med i nätverket Vilthälsa inpå knuten
Som medlem i nätverket får du nyhetsbrev med information om aktuella viltsjukdomar och projekt ungefär fyra gånger per år. Du bidrar också till att skapa ett stort nätverk av personer från hela landet som återkommande kan rapportera fynd, och även eventuellt skicka in viltprover för undersökning. Med hjälp av rapportörer i alla län och i alla kommuner får SVA en bättre överblick över hälsa och sjukdomar samt indikationer på när och var ökad dödlighet eller sjukdomsutbrott sker hos vilda djur.
Bli medlem här
Anmäl dig som prenumerant på:
https://www.sva.se/vilda-djur/vilthalsa-inpa-knuten/
Rapportera ett sjukt eller dött djur
Länk till webbformuläret:
https://rapporteravilt.sva.se/
Vissa viltsjukdomar kan smitta människor
I en alltmer urbaniserad värld är trädgårdar viktiga för den biologiska mångfalden. Och det är viktigt att veta hur djuren i vår närhet mår. Sjukdomar hos vilda djur kan leda till att en population minskar, men också att en art i värsta fall utrotas i ett visst område. Vilda djur kan dessutom i vissa fall bära på zoonotiska sjukdomar som smittar människor. Det kan handla om till exempel salmonella, sorkfeber, duvpest, influensa, dvärgbandmask eller papegojsjuka. Och därför är det viktigt även för människors skull att få en bättre bild av smittläget hos djuren.