Ny forskning för friskare hästar

Bland hästsjukdomarna som undersöks finns livmoderinflammationen CEM, luftvägsinfektionerna kvarka och EHV-4, hästcorona som kan ge feber och tarmlidande, samt de fästingburna sjukdomarna TBE och anaplasma. De kan orsaka stora problem för hästar och leda till inställda tävlingar samt stängda stall och ridskolor.

– Att övervaka de här sjukdomarna handlar både om hästarnas välmående och om att skydda hästnäringen i Sverige, säger Johanna Lindahl, statsveterinär vid SVA.

Satsning på att stoppa CEM

Ett av projekten fokuserar på att bekämpa den smittsamma livmoderinflammationen CEM. Under 2025 planerar SVA att testa alla islandshästar inom svensk avel. 

– CEM är mycket fruktad inom hästaveln, eftersom smittan kan leda till stora ekonomiska förluster när stona får problem att bli dräktiga och smittspårning och behandlingar ska genomföras, säger Gittan Gröndahl, tf statsveterinär. 

Eftersom många fall av CEM har upptäckts i Danmark och även några i Sverige, är risken för spridning för närvarande förhöjd. Hästar kan bära på smittan utan att det syns utåt. Målet är att identifiera smittade hästar och ta fram åtgärder för att minska spridningen.

Hästcorona – en ny eller gammal sjukdom i Sverige?

Forskningsprojektet om hästcorona undersöker med hjälp av analys av prover från biobanker hur länge smittan funnits i landet. Analysen för hästcoronaviruset infördes för några år sedan, men med hjälp av biobanker undersöks nu prover från förr. Hästcorona kan orsaka feber och kolik.

– Vi har redan kommit fram till att hästar utsattes för cirkulerande coronasmitta redan för tjugo år sedan, och nu gräver vi ännu längre bakåt i tiden, säger Branislav Lakic, biträdande statsveterinär.

Projektet undersöker också hur stor andel av hästarna i drabbade stall som utsöndrar virus i träcken och hur länge, samt hur länge antikroppar kvarstår i blodet efter infektion. Det ger ny kunskap om smittrisker och immunförsvar.

Kartläggning av kvarka, EHV-4, TBE och anaplasma

Ett tredje projekt undersöker hur vanliga luftvägsinfektionerna kvarka och EHV-4 samt de fästingburna sjukdomarna TBE och anaplasma är bland hästar i Sverige idag. Genom att undersöka blodprover går det att få fram hur många hästar som har utsatts för smittorna. För TBE som kan ge hjärnhinneinflammation och anaplasma som kan ge hög feber, ska forskarna även undersöka var i Sverige risken är störst att en häst smittas.

–  När vi får en baslinje för smittläget kan vi också skapa effektivare strategier för att skydda hästarna och samtidigt stärka hästnäringen, säger Gittan Gröndahl.

Särskilt kvarka kan orsaka långa uppehåll i verksamheten och stora kostnader när en anläggning drabbas. Nya hästar, speciellt importerade, kan också innebära en hög smittorisk.

– Därför är det viktigt med bra rutiner för karantän, smittskydd och vaccination, betonar de tre hästexperterna som tillsammans driver den aktuella forskningen framåt på SVA.

Flera finansiärer står bakom forskningen

Projekten genomförs med finansiering av Jordbruksverket, Kungliga skogs- och lantbruksakademin (KSLA) och FORMAS. Med dessa satsningar hoppas forskarna kunna bidra till friskare hästar och en hållbar hästnäring i Sverige.