Test för ESBL
För att påvisa ESBL-produktion måste konfirmerande tester utföras (till exempel E-test, diffusionstest, mikrodilutionstest) enligt riktlinjer från EUCAST eller CLSI. Det finns tre varianter av ESBL; ESBLA, ESBLM och ESBLCARBA.
Vid test av ESBLA kombineras en cefalosporin som har utökat spektrum med klavulansyra. Om bakterien då uppvisar en ökad känslighet i förhållande till test med enbart cefalosporin så rör det sig om en ESBLA. Eftersom det finns olika varianter av ESBLA bör man alltid testa två olika cefalosporiner, framför allt används cefotaxim och ceftazidim. Om klavulansyra ej visar någon effekt kan det röra sig om ESBLM vilket man kan få en indikation om man också testar för känslighet för cefoxitin. För att vara säker på att det verkligen är ESBLM bakterien producerar så ska det fenotypiska testet kompletteras med ett molekylärt test. Detta eftersom det även finns mekanismer som ger liknande resistens men som inte är överförbara.
Fynd av ESBLCARBA hos djur har rapporterats från olika länder (till exempel Finland, Norge, Tyskland) men ännu har inga fynd bekräftats hos tamdjur i Sverige. Om ett isolat uppvisar nedsatt känslighet mot en karbapenem (till exempel meropenem) så kan det röra sig om ESBLCARBA. För att få en indikation om det rör sig om ESBLCARBA rekommenderas känslighetstest för meropenem. För att täcka de flesta varianterna bör man också inkludera känslighetstest för temocillin. ESBLCARBA ska alltid verifieras molekylärt. Isolat från djur av bakterier som tillhör familjen Enterobacterales och som producerar ESBLCARBA ska anmälas (SJVFS 2021:10, saknummer K12) och skickas till SVA för konfirmering. För mer information se Konfirmering av anmälningspliktig resistens.
Verifiering vid SVA
Vid SVA används mikrodilutionstest för att undersöka misstänkta fall av ESBL-producerande bakterier. SVA utför också molekylärbiologiska metoder, PCR och genomsekvensering, för detektion av gener som kodar för ESBL.
Isolat från djur av bakterier som tillhör familjen Enterobacterales och som producerar ESBLCARBA ska anmälas till Länsstyrelse och till Jordbruksverket (SJVFS 2021:10, saknummer K12). Sådana isolat ska också skickas till SVA för konfirmering. För mer information se Konfirmering av anmälningspliktig resistens.
Isolat från djur av bakterier som tillhör familjen Enterobacterales och som producerar ESBLA eller ESBLM behöver inte anmälas till Länsstyrelse eller Jordbruksverket. Veterinärer och laboratorier uppmanas dock att skicka in isolat till SVA om man identifierar bakterier från djur som är resistenta mot cefalosporiner med utökat spektrum eller på annat sätt misstänker att de producerar ESBLA eller ESBLM. Genom finansiering från Jordbruksverket kan SVA i dagsläget erbjuda konfirmering av sådana isolat utan kostnad för inskickande laboratorium.
Isolat skickas till Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor, Sektionen för antibiotika, vid SVA och ska åtföljas av följande remiss: Verifiering av kliniska isolat för ESBL/AmpC (ej ESBL-CARBA) (pdf).