Diskussioner om makt, deltagande och tvärvetenskapligt samarbete utvecklar forskningsmetoder

I en studie med herdefolk i Georgien ritade vi tillsammans kalendrar över får- och getåret som vi sedan använde för att diskutera får- och gethälsa. Foto: Erika Chenais/SVA

Deltagande epidemiologi är en samling metoder där den lokala befolkningen engageras för insamling av data. Man använder ofta gruppintervjuer och verktyg som kartor, kalendrar och diagram som skapas tillsammans, ibland med material som är tillgängligt på platsen. Metoderna har visat sig vara mycket användbara för att låta människor utan formell utbildning bidra med sin kunskap om djursjukdomar på sätt som kan användas i forskningen. Inom veterinärmedicin används metoderna ofta för att samla data där statistik inte finns att tillgå, till exempel i fattiga områden eller länder. Studier som använt deltagande epidemiologi har bidragit med viktig kunskap om djursjukdomars utbredning och lokala praktiker i låginkomstländer, till exempel för att utrota boskapspest eller förstå spridningsmönster för afrikansk svinpest.

Trycket på att få fram publicerbara resultat har dock ofta lett till val av metoder som kan ge kvantifierbara resultat, vilket samtidigt lett till att möjligheten för deltagarna att påverka forskningens inriktning begränsats. Denna trend har nu vänt och forskarna som bidragit till artiklarna i temanumret har kunnat utveckla andra aspekter av metodiken.

Bidrar till debatt om lokalt deltagande

Artiklarna i temanumret bidrar till en debatt om det lokala deltagandet och om vikten av att ta hänsyn till samhällsstrukturer för att se till att även marginaliserade grupper kan göra sina röster hörda i forskningen. Det ökade engagemanget i deltagande epidemiologi från både veterinärer och samhällsvetare gör att spänningar i det tvärvetenskapliga samarbetet kommer till ytan. För att ytterligare utveckla metoderna och för att förbättra kvaliteten på resultaten betonas vikten av att det tvärvetenskapliga samarbetet pågår genom hela projektet från början till slut.

Praktiska exempel i Filippinerna, Estland och Georgien

Temanumret är resultatet av ett samarbete mellan forskare på SVA och SLU inom ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet. I artiklarna ges konkreta förslag ges på hur deltagande epidemiologi kan utvecklas och användas i praktiken, till exempel för att studera smittskydd i grisproduktion i Filippinerna, jägares syn på och hantering av afrikansk svinpest i Estland och herdefolks hantering av får-och getsjukdomen PPR i Georgien såväl som Uganda.

Författare: Erika Chenais, SVA och Klara Fischer, SLU

Texten publicerades 2022-01-14