Utseende
Höskallra är en ettårig halvparasitisk ört som kan blir 30–50 cm hög. Stjälken är upprätt, rikt förgrenad, fyrkantig, brunstreckad och kal. Bladen är lansettlika med en ljusgrön färg. Blommornas stödblad är äggrunda, ljusa och ofta vitgröna, medan kronan är klargul och omkring två centimeter lång med en uppåtböjd kronpip och en långt utdragen, mörkt blå tand från överläppen. Blommorna sitter som små axlika klasar i toppen av stam och förgreningar. Höskallra delas in i tre underarter som blommar under sommaren eller hösten. Fröna är tydligt vingkantade och frukten är en brun, platt kapsel.
Förekomst
Höskallra förekommer i södra och mellersta delen av Sverige. Den växer huvudsakligen i vägrenar, dikesrenar, åkerkanter, trädor och på strandängar.
Påverkan på djur
Gifterna i höskallra irriterar och ger inflammation i slemhinnorna i magtarmakanalen och ögats bindhinna, vilket kan visa sig som kolik, kräkning, diarré, samt konjunktivit. Inflammation i det centrala nervsystemet och njurarna kan också uppstå, och ge symtom som kramper och blodig urin.
Förgiftning är sällsynt.
De unga höskallrorna äts ibland av nötkreatur.
Om ditt djur har ätit av växten
Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.
Djurslagsspecifika uppgifter
Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.
Vad är giftigt?
Hela höskallran är giftig. De unga växterna är giftigast.
Giftinformation
Höskallra innehåller aucubin (rhinanthin) som är en iridoidglykosid. Giftet liknar glykosiden gratiosid och är relativt ofarligt.