Utseende
Sötväpplingar tillhör familjen ärtväxter och kan bli upp till 150 cm höga. Bladen är trefingrade. Småbladen är vasst tandade och ovala medan uddbladet är skaftat. Den blommar i juli-september med gula eller vita blommor beroende på vilken art det är. Blomställningen är en lång klase med hängande blommor. Frukten är en brun balja som är 3–5 mm lång.
Förekomst
Sötväpplingar förekommer i hela Sverige men rikligast i södra och mellersta Sverige. Den trivs i vägkanter, järnvägar, hamnar, avstjälpningsplatser, skräpmarker (ruderatmarker) och gårdar.
Påverkan på djur
Drabbade djur kan uppvisa oförmåga att koagulera blod, omfattande blödning och blodbrist (anemi). Subkutan blödning och blåmärken (hematom) över beniga utbuktningar är vanliga. Blödning in i kroppshålor, muskelmassa, leder, tarmens lumen, och ytor på organ är generellt uppenbara. Sjukdomen utvecklas snabbt, där subkutana blödningar visar sig som svullnader, vanligen på djurens rygg. Det associeras med bleka mukösa membran samt allmän blekhet hos organ och vävnader, svaghet, ökad andningsfrekvens (takypné) och hjärtrusning (takykardi) strax före döden, som vanligen inträffar efter omkring tre dagar. Aborter och eventuellt blod i avföring, urin eller mjölk förekommer.
Vid obduktion verkar vävnaderna blåslagna och det finns blödningar av varierande allvarlighetsgrad i hela kroppen. Histologisk bedömning av vävnader visar generellt bevis på nylig blödning och milda degenerativa förändringar i hepatocyter, möjligen som ett resultat av syrebrist i kroppens vävnader (hypoxi).
Fall av förgiftning har förekommit hos nötkreatur, hästar, får, gris och kanin. Får rapporteras vara mindre mottagliga för dikumarol än nötkreatur.
Om ditt djur har ätit av växten
Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.
Djurslagsspecifika uppgifter
Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.
Giftig vid konsumtion i stora mängder eller under lång tid.
häst
Hur gärna djuret äter växten
SVA har inga uppgifter om hur gärna hästar äter sötväpplingar.
Symtom
SVA har inga uppgifter om kända specifika symtom för häst.
Skadlig eller dödlig dos
Källor i litteraturen anger att följande doser har orsakat dödsfall:
Giftig växt för nötkreatur
Giftig vid konsumtion i stora mängder eller under lång tid.
nötkreatur
Hur gärna djuret äter växten
SVA har inga uppgifter om hur gärna nötkreatur äter sötväpplingar.
Symtom
Kända symtom hos nötkreatur som har ätit av sötväpplingar är förlängd blödning från kirurgiska sår efter kastrering eller avhorning. Död är en vanlig följd som ett resultat av allvarlig blodförlust.
Stora subkutana blåmärken (hematom), speciellt över beniga utbuktningar efter relativt milt trauma är vanliga. Blåmärken (hematom) kan utvecklas i mesenteriet, vilket orsakar allvarlig kolik. Mängden resulterande blodförlust i dessa blåmärken i buken eller subkutant kan vara dödlig. Vissa djur kan visa svullna leder och en progressiv stelhet som leder till att de blir liggande och dör. Blödningar från vagina, näsblödning (epistaxis) och förekomst av blod i avföringen kan också vara uppenbara. Andra nötkreatur kan hittas döda som ett resultat av blödningar subkutant eller inne i kroppens håligheter, hjärtsäcken och kraniet. Djur med allvarlig blodbrist kan visa onormalt neurologiskt beteende som ett resultat av blödning in i ryggmärgen efter migration av larven Hypoderma bovis.
Nötkreatur kan abortera som en följd av blödning i livmodern, fetal syrebrist i kroppens vävnader (hypoxi), och kan ge dödfödda kalvar. Förlängd blödning från naveln hos nyfödda kalvar kan resultera i neonatal död. Nyfödda kalvar kan vara kraftigt påverkade medan deras mammor bara har minimal uttömning av koaguleringsfaktorer. Beroende på hur kraftig blodbristen är kan allmän svaghet, bleka mukösa membran, hjärtrusning (takykardi) och ökad andningsfrekvens (takypné) visa sig vid fysisk bedömning.
En studie visade att nötkreatur som ätit av sötväpplingar dog plötsligt och obduktion visade omfattande blödningar. Tillståndet upprepades experimentellt när höet gavs till kalvar. En ökad blodkoaguleringstid (protrombin) noterades i de tre kalvarna. Oral tillförsel av vitamin K1 reducerade protrombintiden.
Det sägs att sötväpplingar ger mjölken och mjölkprodukter en bismak om den äts av nötkreatur.
Skadlig eller dödlig dos
Skadlig dos [dikumarol]: 20 till 30 µg/g (ppm) hö vid utfodring under 130 dagar
Skadlig dos [dikumarol]: >50 µg/g (ppm) hö ger allvarlig förgiftning
Källor i litteraturen anger att följande doser har orsakat dödsfall:
Giftig vid konsumtion i stora mängder eller under lång tid.
get
Hur gärna djuret äter växten
SVA har inga uppgifter om hur gärna getter äter sötväpplingar.
Symtom
SVA har inga uppgifter om kända specifika symtom för get.
Skadlig eller dödlig dos
SVA har inga uppgifter om skadlig eller dödlig dos för get.
Giftig vid konsumtion i stora mängder eller under lång tid.
får
Hur gärna djuret äter växten
SVA har inga uppgifter om hur gärna får äter sötväpplingar.
Symtom
SVA har inga uppgifter om kända specifika symtom för får.
Skadlig eller dödlig dos
Källor i litteraturen anger att följande doser har orsakat dödsfall:
Vad är giftigt?
Hela växten, men endast under påverkan av mögelsvampar.
Bete
Ofarligt
Ensilage
Skadligt
Hö
Skadligt
Fryst bete
Okänt
Giftinformation
Sötväpplingar innehåller signifikanta mängder kumariner. Växten är riskfri att beta, men i dåligt preparerat hö eller ensilage kan kumarinerna ändras till dikumarol (3,3´-metylen-bis-4-hydroxykumarin) genom inverkan av mögelsvampar som bland andra Aspergillus spp., Penicillium spp. och Fusarium.
Dikumarol fungerar som en antagonist till vitamin K1 och förhindrar blodkoagulering, vilket leder till ett blödande (hemorrhagiskt) syndrom som kallas ”sweet clover disease”. Syndromet orsakar inre blödning varefter djuren dör. Dikumarolmetabolism sker huvudsakligen i levern medan kumarinämnen primärt utsöndras genom njurarna. Dikumarol utsöndras också i mjölk.
Efter utfodring av mögligt torrfoder eller ensilage med innehåll av sötväpplingar kan det dröja från två dagar upp till fem veckor innan "sweet clover disease" visar sig.
Sidan granskades senast :
2023-06-26
