Följdinfektion med bakterier förekommer då och då i samband med ILT. Tecken på att djuren fått en bakteriell följdinfektion kan vara att hönsens ögonsekret övergår från genomskinligt och skummande till varblandat och/eller att man ser var i munhålan eller näsöppningarna. Kontakta en veterinär i närområdet för bedömning av behov av behandling.
Frågor och svar om ILT 2 – Symtom, diagnos och behandling
Nej, även välskötta och i övrigt friska och ostressade höns kan drabbas av ILT. Stress, andra sjukdomar och dålig skötsel kan precis som vid många andra sjukdomar bidra till att förvärra symtomen och förlänga sjukdomsförloppet.
Symtomen vid ILT kan variera från mycket milda till allvarliga. Detta beror på en kombination av flera faktorer. Dels kan ILT-virus vara olika aggressiva och dels kan hönsen vara mer eller mindre känsliga. Symtomen vid lindrig ILT-sjukdom är ospecifika, det vill säga det är omöjligt att skilja på symtom orsakade av ILT-virus och luftvägsinfektioner som orsakas av andra smittämnen.
Detta kan bero på många olika saker. Först och främst finns det olika varianter av ILT-virus där vissa är mer aggressiva än andra. Smittdosen (hur mycket virus fågeln utsätts för) är en annan viktig faktor. Fåglarnas ålder, allmänna hälsotillstånd, kondition, immunitet och om de är infekterade av andra smittämnen samtidigt kan påverka graden av sjukdom. Det kan inte heller helt uteslutas att ärftliga faktorer spelar en roll.
Det varierar från fall till fall beroende på hur aggressivt ILT-viruset är och om komplikationer i form av följdinfektioner med bakterier tillkommer eller inte. Många drabbade höns som inte har akuta andningssvårigheter tillfrisknar.
Man brukar inte mäta kroppstemperaturen på höns som är sjuka eftersom det kan vara svårt att få säkra mätvärden. Det beror dels på att höns har en kloak, och dels på att kroppstemperaturen kan variera beroende på aktivitets- och stressnivå. Tamhöns har normalt en kroppstemperatur på 41,5° C.
Diagnostik
Det säkraste sättet för att fastställa sjukdomen ILT är att obducera och undersöka vävnadsprover från luftvägarna hos akut sjuka höns genom mikroskopi. Då kan man i de flesta fallen se typiska cellförändringar som bara uppstår vid sjukdomen ILT.
Hos levande höns är det betydligt svårare att ställa dagnosen ILT. Antikroppar kan påvisas med blodprov, men de bildas inte förrän cirka två till tre veckor efter att djuren smittats. Antikropparna i blodet kan ha bildats vid en tidigare ILT-infektion och därför kan symtomen som fågeln har när den provtas vara orsakade av något annat smittämne.
Med PCR-metodik kan man hitta ILT-virus i prover som tas från till exempel ögonen eller svalget (luftstrupens öppning eller från de inre öppningarna till näshålan), men bara under den akuta sjukdomsfasen. Med PCR kan virus sporadiskt även påvisas i svabbprover hos kroniska smittbärare från en tidigare ILT-infektion (se ILT, del 3) och sjukdomssymtomen kan därför vara orsakade av något annat smittämne.
Antalet prover som bör tas beror på hur säker man vill vara på resultatet. Ju fler prov som undersöks desto säkrare blir resultatet. I hobbyflockar så bör man testa samtliga fåglar för att vara säker på att de är smittfria.
Hos höns fungerar blodprov bra men proven bör tas tidigast två till tre veckor efter att djuren misstänks ha blivit smittade. Analysmetoden är inte utvärderad för andra djurslag än tamhöns. Analys av antikroppsförekomst i ägg rekommenderas inte.
Om flocken har haft konstaterad ILT-infektion så är sannolikheten mycket hög att det finns kroniska smittbärare i flocken (se ILT, del 3). Det finns tyvärr ingen undersökningsmetod som enkelt och säkert och till en rimlig kostnad kan svara på om och vilka av fåglarna som har blivit smittbärare.
Antikroppar kan påvisas i blodprov en tid (cirka två veckor) efter att djuren infekterats av ILT-virus. Om antikroppar påvisas har djuren infekterats av ILT-virus, men det går inte att säga när. Man kan även ta prov från djuren för att påvisa ILT-virus, till exempel med PCR-teknik. Virus utsöndras från luftvägarna en kort tid hos akut ILT-sjuka djur och bara sporadiskt från kroniska smittbärare. Ingen av dessa metoder ger alltså ett helt säkert svar på om symtomen som djuren har är orsakade av ILT.
Behandling
Antibiotika har ingen effekt mot ILT-virus. Om fåglarna drabbas av bakterieorsakade följdinfektioner kan eventuellt antibiotika förkorta sjukdomsförloppet och mildra symtomen. Antibiotika är receptbelagd.
Senast granskad 2024-05-02