Foderhållning: Stora leverflundran
Stora leverflundran drabbar både nötkreatur och får, men även ren och vilda idisslare. Parasiten sprids via gräs och växter från våta betesmarker där parasitens mellanvärd (sötvattensnäckor) trivs. Oftast orsakar infektionen inga symtom hos nötkreatur, men får kan drabbas hårt, ibland med dödlig utgång. Larverna dör i ensilage, de kan överleva i hö men risken anses vara låg om höet torkas snabbt och förvaras torrt.
Spridningsväg
Fasciola hepatica är en parasit som drabbar nötkreatur och får, och har även påvisats hos ren och vilda idisslare. Spridningen av parasiten sker via gräs och växter från våta eller översvämmade betesmarker där parasitens mellanvärd (sötvattensnäckor) trivs. Larverna genomgår flera uppförökningsstadier i snäckan och fäster sig sedan till grässtrån och vattennära växter där de infekterar betande djuren via munnen, vanligen under sensommar och höst. Parasiten vandrar till flera organ inuti djuret, där de utvecklas till vuxna maskar och producerar ägg som kommer ut på betet via träcken åtta till tio veckor efter den initiala infektionen. I Sverige övervintrar parasiten huvudsakligen inuti slutvärden (betesdjuren) men även via de stadier som finns på betet. Larverna dör i ensilage men kan överleva i hö. Risken bedöms dock vara låg om höet torkas snabbt och lagras torrt. Hö och ensilage anses därför vara av underordnad betydelse vid smittspridning.
Effekt på djurhälsa
Parasiten orsakar skador i levern, förtjockade gallgångsväggar (fasciolos), nedsatt produktion och försämrad tillväxt.
Nötkreatur i alla åldrar kan drabbas och infektionsrisken påverkas främst av hur djuren betar. Oftast ger infektion inga symtom på det levande djuret, i så fall lindriga och ospecifika symtom som nedsatt produktion och försämrad tillväxt. Diagnosen ställs vanligen vid slakt och leder då till leverkassation. I svårare fall kan djuren drabbas av håglöshet, avmagring, diarré och vid kraftig infektion ödem i käftgropen och anemi. Det är dock ovanligt att infektion med stora leverflundran ger upphov till akuta kliniska symtom hos nötkreatur.
Ren har visat sig kunna vara känslig för F. hepatica och parasiten förekommer i norra Norge och delar av Ryssland, men har ännu inte påvisats på ren i Sverige.
Parasiten förekommer inte hos fjäderfä.
Får är känsligare för parasiten än nötkreatur och kan drabbas hårt, ibland med dödlig utgång. Skador på levern från migrerande larver kan orsaka olika grad av kliniska symtom. Akuta symtom på infektion är sänkt allmäntillstånd, svaghet, bristande aptit, bleka slemhinnor och plötslig död. Vid tryck över buken (levern) kan smärtreaktion ses. Hos får förekommer även subakut fasciolos med viktnedgång, bleka slemhinnor och smärta vid palpation. Även kroniska fall kan leda till döden men föregås av längre tids symtom (månader) med viktminskning, ödem och bleka organ. Getter är mycket känsliga för mag-tarmparasiter och utvecklar också fasciolos.
Fynd av parasiten har rapporterats hos gris i andra länder, men aldrig i Sverige.
Effekt på produktionskapacitet
Infektion med stora leverflundran är kopplad till nedsatt mjölkproduktion. Sjukdomen är vanligare hos betande djur på sanka beten där parasiten har lättare att sprida sig.
Effekt på livsmedelssäkerhet
Konsumtion av rå eller otillräckligt tillagad lever från smittade djur är en potentiell smittväg. Levern kasseras alltid för konsumtion när leverskador upptäcks på slakteriet.
Förebyggande åtgärder och behandling
Förebyggande betesåtgärder är ofta tillräckliga. Stängsla bort eller dika ur sanka betesområden och se till att djuren har rena dricksvattenkällor på betet. Djur med kliniska symptom orsakade av stora leverflundran behandlas med avmaskningsmedel. Det kan även bli aktuellt med avmaskning av hela betesgruppen vid känd hög smittrisk.
Kontroll
Det sker ingen aktiv kontroll med avseende på förekomst av Fasciola hepatica i foder eller vatten. Infektionen kan däremot påvisas vid slakt eller obduktion, och i så fall bör man kontakta sin veterinär för att diskutera eventuell behandling av de andra djuren.
Läs mer
Senast granskad 2025-03-26