När behövs vaccin?
Vaccin kan vara ett bra hjälpmedel, som en del av ett strategiskt behovsanpassat besättningsarbete, för att förebygga vissa infektionssjukdomar hos idisslare och kameldjur.
Hur mycket vaccin används?
Enligt Jordbruksverkets rapport Försäljning av djurläkemedel 2021 försåldes totalt cirka 895 000 vaccindoser till nötkreatur, får och get år 2021. Det finns ingen uppgift om försäljning av vaccin specifikt till kameldjur. De allra flesta doserna till nötkreatur, får och get användes till nötkreatur. Den vanligaste orsaken till vaccination av nötkreatur var ringorm följt av diarré och luftvägsinfektioner. Till får var vaccin mot klostridios och pasteurellos vanligast.
Mot vilka sjukdomskomplex finns det vacciner?
För idisslare och kameldjur finns vacciner för ett eller flera av dessa djurslag mot infektionsämnen som orsakar diarré, klostridieorsakade sjukdomar (till exempel frasbrand, klostridios, stelkramp), luftvägsinfektion, ringorm och mastit. I Tabell 1 finns information om sjukdomskomplex och infektionsagens för sådana vaccin.
Tabell 1. Vacciner för idisslare och kameldjur tillgängligaa i Sverige uppdelat på sjukdomskomplex och infektionsagens
Sjukdom (med länk till sjukdomssida när sådan finns) | Infektionsagens | Djurslag |
Diarré | Bovint coronavirus (BCV), bovint rotavirus, Escherichia coli F5 | Nötkreatur |
Klostridieorsakade sjukdomarb (frasbrand; klostridios (får, get); stelkramp (får och get) | Clostridium perfringens, C. chauvoei, C. tetani med flera | Alpacka, får, get, nötkreatur |
Luftvägsinfektion (nötkreatur, får) |
Bibersteinia trehalosic, bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV), Histophilus somni, Mannheimia hemolyticac, parainfluensa-3-virus (PIV-3) |
Får, nötkreatur |
Mastit | Staphylococcus aureus, koagulas-negativa stafylokockerd, Escherichia coli, Streptococcus uberis | Nötkreatur |
Ringorm | Trichophyton verrucosum | Nötkreatur |
a. Se www.fass.se för information. Dessutom tillhandahåller SVA vissa vaccin mot klostridier via generell licens.
b. Flera vaccin finns tillgängliga och skiljer delvis i innehåll av klostridiearter och toxiner samt vilka djurslag som de registrerats för.
c. Till får via vaccin mot klostridios och pasteurellos.
d. Stafylokocker som inte är S. aureus (NAS)
Administrationssätt
Det rekommenderade administrationssättet varierar mellan vacciner. Det är därför viktigt att kontrollera anvisningarna för det aktuella vaccinet så att vaccinationerna utförs på rätt sätt. Många vacciner ges med intramuskulär injektion medan andra ska ges med subkutan injektion. För luftvägssjukdomar finns även vaccin som ska ges intranasalt.
Dosering/Intervall
Rekommendationerna för dosering, antal vaccinationer som krävs för immunitet och tiden mellan vaccinationer varierar mellan vacciner. För att få rätt effekt av vaccinet är det därför viktigt att kontrollera anvisningarna och utföra vaccinationerna enligt rekommendation. Likaså varierar tiden som immuniteten varar efter vaccinationen.
Förvaring och hantering
En förutsättning för god vaccinationseffekt är att vacciner alltid transporteras och förvaras kylda. Det är också viktigt att följa instruktionerna rörande hur lång hållbarhet vaccinet har när en förpackning har öppnats. Det är också viktigt att ha god hygien vid hantering av vacciner och att alltid använda engångssprutor och en ny kanyl till varje djur.
Lagstiftning
Alla vacciner är receptbelagda och kan endast förskrivas av veterinär. Veterinären får i vissa fall förskriva vaccin och delegera vaccinationen till djurägare/personal. Förskrivande veterinär är ansvarig för att relevant information om hur vaccinet ska användas (till exempel val av djur, dos och dosintervall, vaccinationsteknik) förmedlas till djurägare/personal. Detta gäller även för eventuella avsteg från de angivna användningsrekommendationerna. Information om vilka regler som gäller och vilken utbildning djurhållaren måste ha finns i Jordbruksverkets författningssamling (SJVFS 2023:20). SVA innehar partihandelstillstånd och kan därmed tillhandahålla vacciner via en förskrivande veterinär.