Harpestbakterien har hittats i fästingar

Publicerades 2025-01-30

En fälthare i närbild.
Foto: TobyPhotos/iStockphoto

Harpest är en zoonotisk sjukdom som kan spridas mellan djur och människor. En vetenskaplig studie har för första gången kunnat påvisa bakterien som orsakar harpest i fästingar som samlats in från katt och hare. Dessa nya fynd tyder på att fästingar kan ha en roll i smittspridningen av bakterien mellan människor och djur i Sverige.

Spridning av harpestbakterien (Fransisella tularensis subsp. holartica) kan ske vid kontakt med infekterade djur, vatten och via vektorer, såsom mygg- och fästingbett. Den vanligaste smittvägen i Sverige anses vara via myggbett. Utbrott med harpest (också kallad tularemi) hos djur och människor förekommer främst i norra Sverige.

I det här området har fästingar länge varit sällsynta men klimatförändringen har skapat förutsättningar för vanlig fästing (Ixodes ricinus) att sprida sig norrut i Sverige. Fästingar kan vara bärare av olika smittämnen som orsakar sjukdom, däribland harpestbakterien. För att ta reda på om fästingen kan vara en del av smittspridningen av harpest i Sverige har en vetenskaplig studie genomförts.  

Vad hittade vi?

Fästingar samlades in från norra Sverige med hjälp av medborgarforskning. Fästingarna analyserades för bakterien Fransisella tularensis subsp. holartica med hjälp av molekylära metoder. En fästing som var insamlad från en katt innehöll bakterien. Katten uppvisade inga symtom på sjukdom och har därför troligtvis inga bakterier i blodet, vilket tyder på att fästingen förde med sig bakterien till katten. 

Med hjälp av inskickade harar via Rapportera Vilt, ett verktyg utformat av SVA för att rapportera sjuka, skadade och döda djur kunde vi göra en uppföljande studie. Fästingar från döda harar med misstänkt harpestsmitta analyserades. En patologisk undersökning samt analys av inre organ visade att hararna hade dött av harpest. Bakterien kunde påvisas i fästingarna från hararna. Platsen där fästingarna satt analyserades i mikroskop och bakterien påvisades i huden. Bakterierna vid fästingbettet och de kroniska hudförändringarna tillsammans med akuta skador på inre organ tyder på att fästingarna infekterat hararna. 

Läs mer om studien

Vår studie visar att fästingar kan vara bärare av bakterien men det behövs fler studier för att undersöka hur viktig fästingen är för smittspridningen av sjukdomen i Sverige.

Om du vill läsa hela studien kan du hitta den vetenskapliga artikeln här:

An Emerging Role for Ticks as Vectors of Tularaemia in Sweden - Spörndly‐Nees - 2025 - Veterinary Medicine and Science - Wiley Online Library. Det finns också en bra informationssida om harpest här: Harpest (tularemi) - SVA. 

Kontakt

Porträtt av Anna Omazic

Foto: Oloph Demker/SVA

Anna Omazic

Forskare

Zoonoser, fästingar, fästingburna sjukdomar, infektionssjukdomar hos ren, klimatförändring, One Health.


Senast granskad 2025-01-30

Åk till toppen